SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1951  
OVÅLING ω3~vå2liŋ l. OVULING ω3~vɯ2liŋ, m.||(ig.); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(-vul- 1749. -vål- 1927)
Etymologi
[sv. dial. ovåling, ovuling, ovöling; jfr nor. dial. uvyrding; till OVÅLIG, adj.2, l. VÖRDA]
(bygdemålsfärgat i vissa trakter) slarvig l. ovårdad l. oordentlig l. drumlig l. lat person, slarver; odugling. Lind (1749; under schleuderer). Den ovålingen, som trodde sig så stor och kaxig, fast han knappt kunde reda sig i fyllan. Väring Vint. 178 (1927).
Spoiler title
Spoiler content