[jfr t. paphisch, ävensom senlat. paphiacus, lat. paphius, gr. πάφιος, till PAFOS (gr. Πάφος), namn på en forngrekisk stad på Cypern, som med sitt åt Afrodite helgade tämpel var huvudort för kulten av denna kärleksgudinna]
som tillhör l. härstammar från l. har avseende på Pafos; äv. (i vitter stil) i utvidgad anv.: som tillhör l. har avseende på kärleksgudinnan Afrodite l. kärleken, kärleks-. Et hjerta, som blir rördt af en Paphisk Pil. Dalin Vitt. 6: 41(c. 1753). Den Paphiskt sköna ängen. Sjöberg (SVS) 1: 74(c. 1815). 3NF(1931).
SAOB
