SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1952  

PENINSULA penin4sula l. -ɯla, r. l. f.; best. -an; pl. (tillf.) -or; förr äv. PENINSEL, r. l. f.; pl. -insler (Eurenius Atl. 9 (c. 1724)); förr äv. PENINSUL, r. l. f.; best. -en.

Ordformer

(-insel 1658—1754. -insul 1652—1711. -insula 1837 osv.)

Etymologi

[jfr t. o. eng. peninsula, fr. péninsule; av lat. paeninsula, peninsula, av paene, pene, nästan (jfr PENEPLAN), o. insula, ö (jfr INSEL)]

(numera bl. mera tillf.) halvö; förr äv. i uttr. peninsul av (en flod), halvö i (en flod). NorrbHembSkr. 1: 90 (1652). KKD 5: 41 (1709: af). Hela Sverge är en Peninsel. Eurenius Atl. 104 (c. 1724). Den indiska peninsulan. Martinson Kap 117 (1933).

Avledn.: PENINSULÄR1004 l. 0104, adj. [av fr. péninsulaire; jfr insulär] (i fackspr., numera mindre br.) som utgör l. befinner sig på l. härstammar från en halvö; som tillhör l. har avseende på (invånarna på) en halvö. De peninsulära delarne af Skandinavien. Fries BotUtfl. 3: 162 (1856, 1864). Den kubanska och den peninsulära intelligensen. Klercker Cuba 232 (1898; med syftning på invånarna på Pyreneiska halvön).

SAOB

Alfabetisk lista

  penibelt
  penicill subst.
  penicillin subst.
  penig
  pening
  peninsula subst.
  penis subst.
  penitencier
  penitens subst.
  penitent subst.
  penitentialbok subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content