SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERFEKTION pær1fäkʃω4n l. pär1-, l. -fek-, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2 a, b) -er.
Ordformer
(förr äv. -fect-)
Etymologi
[jfr t. perfektion, eng. o. fr. perfection; av lat. perfectio (gen. -ōnis), fullbordande, vbalsbst. till perficere (se PERFEKT, adj.)]
1) (†) fullbordan(de), färdigställande, avslutande, avslutning; avslutat skick; jfr PERFEKT, adj. 1; särsk. i uttr. bringa ngt till l. i perfektion (jfr 2), bringa ngt till slut, färdigställa ngt, komma till sin perfektion, föras till slut, färdigställas. NAv. 28/8 1656, Bil. s. 7 (: til perfection bringas). (Detta fästningsvärk blir så kostsamt) at dett .., medh allmogens arbethe allena, icke skahl låtha sigh bringa j perfection. HSH 35: 316 (1656). Hela förslaget till husets fulkombliga perfection steg til — 18013 (daler) 10 (öre). Rudbeck Bref 261 (1685). CivInstr. 86 (1694: komma till sin perfection). VDAkt. 1719, nr 122. jfr Larsson Spinoza 94 (1931).
2) (hög grad av) fulländning, fullkomlighet; äv.: skicklighet; i sht förr äv.: fulländande, förbättrande, förbättring, förkovran(de); särsk. i uttr. bringa ngt till perfektion (jfr 1), förr äv. uppbringa ngt till sin perfektion, bringa ngt till fulländning l. till en hög nivå; förr äv. i uttr. befrämja ngt till sin perfektion; jfr PERFEKT, adj. 2. Hwad som nu kan giöras (i Sverige av sidentyg m. fl. varor, måste) til sin perfection befremias. Stiernman Com. 2: 675 (1651). Emedan han til detta Glaswärckets fortsättiande och perfection, särdeles bekostnad anwändt hafwer. Därs. 4: 144 (1676). (Glas-)Bruket hade .. bragts till den perfektion, att det kunnat rikligen försörja landet med glas. 2RA 1: 530 (cit. fr. 1723). At sällan något important Kiöpmans-Contoir haft längre bestånd, än i den mannens lifstid, som det samma först til sin perfection upbrakt. Nordencrantz Arc. 100 (1730; i odaterad handl.). Alla (skådespelarna) läste de härliga alexandrinerna med sällsynt perfektion. SD(L) 1902, nr 480, s. 3. Människans förmåga att betjäna sig av .. (naturen har) nått en förut oanad perfektion. SvD(A) 1938, nr 28, s. 3. — särsk.
a) (†) i fråga om person: utbildning; med tanke på resultatet: (fulländad) kunskap, skicklighet, talang, färdighet; äv.: kunskapsnivå; äv. i pl., konkretare; särsk. i uttr. få god perfektion, bli skicklig, ha perfektion i ngt, vara skicklig i ngt, ha fullgoda kunskaper i ngt. Brasck FörlSon. D 3 b (1645: få godh perfection). Holsteinaren Hans Jürgen Müller, hvilken .. en tid uppehållit sig i Sverge ”till sin perfection”. Böttiger Drottnh. 91 (cit. fr. 1675). Hennes maj:t vår incomparable i förstånd och alla kongl. höga dygder och perfectioner drottning Ulrika Eleonora. Kurck Lefn. 192 (1705). Man kunde ha perfektion i ett studium och förstå de andra ”qualitercunque”. Annerstedt UUH II. 2: 156 (1909; efter handl. fr. 1662).
b) konkretare.
α) (i ä. filosofiskt fackspr.) tillstånd av fulländning. Boström 2: 75 (1838).
β) (†) förbättring. (Det) torde hända i de nationer som altid blifva våra mönster ännu högre mecaniske perfectioner (för lantbruket) upptänkas. CAEhrensvärd Brev 2: 192 (1797).
Ssg (till 2): PERFEKTIONS-PAPPER. [jfr fr. papier perfection] (numera föga br.) boktr. konsttryckspapper. NordBoktrK 1910, s. 177. Persson GrafUppslB (1951).
Avledn.: PERFEKTIONERA, se d. o. —
PERFEKTIONISM, r. [jfr eng. perfectionism] (med prägel av fackspr.) till 2: strävan efter fullkomlighet l. fullständighet. GHT 1947, nr 280, s. 10. särsk. filos. om uppfattningen att sedlighetens mål är fullkomningen av alla individens anlag. 2NF (1914).
Spoiler title
Spoiler content