publicerad: 1952
PERSIAN pær1sia4n l. pär1-, sbst.1, i bet. 1 m., i bet. 3 r. l. m. ((Ekenberg o.) Landin 711 (1894) osv.), stundom äv. n. (SAOL (1923)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. = (KlädkamRSthm 1609 A, s. 66 b (i bet. 1)), ss. n. -et; pl. (i bet. 1, †) -er (äv. att hänföra till sg. -aner, 2Saml. 4: 35 (1604), VetAH 1795, s. 157); förr äv. (i bet. 1) PERSIANER, m.; best. -en; pl. = (se ovan).
Ordformer
(-cian 1674. -sian 1635—1828. -siann, sg. best. 1609. -sianer, sg. 1632—1763. -sianer, pl. 1604—1795)
Etymologi
[jfr d. persianer, ä. d. persian, holl. perziaan, t. persianer, it. persiano, ävensom meng. persien, eng. persian, ä. fr. persien; ytterst till lat. Persia, Persis, Persien; i bet. 3 snarast förkortning av ngn ssg. — Jfr PERSIENN]
1) (†) perser; särsk. i uttr. de persianer, perserna; i sg. best. äv. i koll. anv., liktydigt med: perserna. 2Saml. 4: 35 (1604). 30 (juni) kåmme de persianer. Carl IX Cal. 143 (1606). Persiann Ismaell Begh. KlädkamRSthm 1609 A, s. 66 b. Uplästes någre breff .. med advis, dett Turken haffver slutitt freden med Persianeren. RP 7: 584 (1639). Calonius Bref 125 (1795). Heinrich (1828).
2) (†) ss. förled i ssgr: persisk.
3) [jfr dan. o. t. persianer i motsv. anv.; karakulfårets hemland är trakten av Buchara strax norr om Persiens nordgräns] ss. ämnesnamn: ett slags vanl. svart krusigt pälsvärk l. skinn av sådana lamm av karakulfåret som slaktats inom några få dagar efter födelsen (l. uttagits ur den slaktade modern före födelsen); äv. oeg., om andra liknande skinn. (Ekenberg o.) Landin 711 (1894). VaruhbTulltaxa 1: 214 (1931).
(2) -TYG. (†) ett slags (persiskt) tyg; jfr persienn 1. Sparlakan af rödt Persian Tÿgh. HusgKamRSthm 1650—55, s. 143.
B (till 2; †): PERSIANS-BORDTÄCKE. jfr persian-tyg. 1. Percians bordtäche. BoupptSthm 1680, s. 113 a (1674). jfr: 1 sondrigt tunt persians röt börtäcke. Därs. 14/8 1680. —
PERSIANISK, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content