publicerad: 1953
PLÄGNING plä3gniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2) -ar ((†) -er VDAkt. 1678, nr 170 (: wählplägninger)).
vbalsbst. till PLÄGA.
1) (†) till PLÄGA 1: omvårdnad, vård, passning. Hwad til den siukas Chur och plägning tienar. Schmedeman Just. 310 (1655). Dähnert 220 (1746).
2) (utom i vissa trakter numera bl. tillf., arkaiserande) till PLÄGA 2: förseende med l. bjudande på mat o. dryck, förplägande, trakterande, undfägnad; numera nästan bl. konkret: förplägnad, traktering; (mål av) mat o. dryck; förr äv. närmande sig bet.: gästabud, kalas. Rudbeckius Starcke B 5 a (1624). Att iagh länge sedan skulle hafua skrifuit, och betackat E. G. Ex.tz för sitt milde wärdskap, och godhe plägning, den tijd iagh owärdig war E. G. Ex.tz gäst. Stiernhielm (SVS) 3: 126 (1648). (Prästen) ställer sig genom plägningar och spänderingar in med församlingen. Hagström Herdam. 2: 271 (cit. fr. 1681). Kall är qvällen och en frusen gäst / Skall ej utan plägning hemåt vandra. Gumælius Engelbr. 127 (1858). Östergren (1935). — jfr BONDE-, VÄL-PLÄGNING. — särsk.
a) (†) till PLÄGA 2 b, med särskild tanke på traktering med l. intagande av rusdrycker. Swedberg SabbRo 647 (1692, 1710). ConsAcAboP 9: 395 (1708). Lindfors (1824).
b) (†) tillståndet att vara (väl) förplägad l. försedd med mat o. dryck l. dyl. Det är en Menniska, som bör ingen åtskilnad göra mellan hunger och plägning. Dalin Arg. 1: 202 (1733, 1754). At Sverige allenast lifnärt sig af Naturen; men satt sig i välstånd, plägning och prydning genom Vett, Handel och Slögder. Dens. Vitt. II. 6: 134 (1749).
3) (†) till PLÄGA 3: undfägnande l. förseende l. trakterande med ngt annat än mat o. dryck; äv. närmande sig bet.: gåva o. d.; äv. ironiskt, om ngt icke önskvärt. Tå man mest skulle lofwa Gud, för hans runda och rika plägning, och hiertans wederqwekelse; si tå (osv.). Swedberg Cat. 23 (1709). (Även judarna äro utsatta för förtryck från turkarna) ehuruväl desse äga den förnämsta rättigheten till dylika plägningar. Eneman Resa 2: 241 (1712).
4) (†) förhållandet att ngn vid en ekonomisk transaktion gratis får ngt utöver vad som överenskommits, t. ex. att ngn vid köp får ngt på köpet l. vid uppvägning l. uppmätning får god vikt l. gott mål; företrädesvis konkret, om det som på dylikt sätt fås gratis (på köpet) l. ss. övervikt o. d.; äv. i uttr. till plägning(s), (till) på köpet, såsom god vikt l. gott mål; jfr PLÄGA 3 b. Schroderus Comenius 768 (1639). At .. mäta vissa Kappar til plägning på Tunnan. Bergklint MSam. 2: 447 (1792). ÖoL (1852). — särsk.
a) bildl. (jfr b), för att beteckna att ngn erhåller ngt (som ursprungligen icke tagits med i beräkningen l. avsetts l. ss. en extra ynnest o. d.) ss. tillägg l. ”påbröd” till ngt annat; äv. ironiskt, i fråga om ngt icke önskvärt; särsk. i uttr. till plägning(s) l. såsom en plägning, (till) på köpet, dessutom, därutöver. Brask Pufendorf Hist. 27 (1680). Härtil kom ännu den andra olägenheten lika som til plägnings bestående der uti, at (osv.). Polhem Invent. 46 (1729). Sen ha'n I fägring, börd och namn, / At prisa i hvars annars famn, / Til plägning på Er lycka. Nordenflycht QT 1745, s. 67. Martin ÅmVetA 1765, s. 34.
b) bildl. (jfr a), om ett extra tillägg l. en efterskrift till en skrift o. d. En Gåta till Plägnings för Mööfolcket. Brobergen 21 (1691, 1708). Block Pest. 119 (1711; ss. rubrik). Jag hafver ock til plägning vid slutet på Tilökningen infördt Trones, Hoppets .. Beskrifningar. Lallerstedt Dygdel. Föret. 5 (1746). Såsom till en plägning, vill jag här ännu bifoga .. Senecæ ord, i dess 8. Epistel. Hof Underr. 166 (1766). Schützercrantz PVetA 1777, s. 55.
5) [jfr 4] (†) bärgv. om skyldighet för den som vid auktion inropat en viss malmhop att till samma pris inlösa ytterligare ett antal malmhopar. Rinman 2: 289 (1789).
Ssg: (4 b) PLÄGNINGS-STÄLLE. (†) i uttr. uti plägningsställe, ss. ett tillägg, dessutom. Vthi plägningzstelle, råder iagh och förmanar, at tu .. til Gudz fruchan .. allting alldeles anwänder. Schroderus Comenius 994 (1639).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content