SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRO FORMA prω for3ma2 l. pro, l. 0 40 (profo´rma Weste), adv. (äv. hopskrivet, särsk. i ssgr)
Etymologi
[jfr t. o. eng. pro forma; av lat. pro forma, av pro (se PRO, prep.) o. forma (se FORM)]
för formens skull, som en ren formalitet; äv.: fingerat, skenbart. Han gjorde det mera pro forma. Holmberg 1: 1033 (1795). HSH 7: 216 (c. 1800). Weste (1807).
Ssgr (i sht handel. l. jur.): PROFORMA-AVRÄKNING~020. jfr -faktura o. avräkning 3 a. Fliesberg HbKöpm. 1: 142 (1900).
-FAKTURA. faktura som översändes till kommissionär för att underrätta honom om priserna, men som icke medför ngn debitering. Björkman (1889).
-FÖRSÄLJNING. skenförsäljning, formell försäljning. Östergren (1935).
-KÖP. jfr -försäljning.
-SAK. formsak, formalitet. Aminoff Krigsg. 63 (1904).
-VÄXEL. (†) ackommodationsväxel. Flügel Köpm. 270 (1843). Björkman (1889).
Spoiler title
Spoiler content