SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROVIDENS, r. l. f. (VDAkt. 1664, nr 164, Norrmann Eschenbg 2: 77 (1818)) l. n. (Hamarinus Bielke D 1 a (1647)); best. -en.
Ordformer
(-ence 17161799. -ens 16711904. -en(t)z 16211664)
Etymologi
[jfr t. providenz, eng. o. fr. providence; av lat. providentia, förutseende, försyn, till providere (se PROVIDERA)]
(†) förutseende, omsorg, försyn; företrädesvis om Guds försyn. (Det) är tilbörlighit, wij giffue oss til fridz, medh .. (Guds) Providentz och faderligha Regeringh, antingen oss går illa eller wäl. Botvidi 3Pred. 25 (1621, 1627). Wulf Köppen 1: 500 (1799). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content