PROVISORIUM prω1visω4rium l. prωv1-, äv. prå1- l. prov1-, l. 10302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr dan. o. t. provisorium samt fr. provisoire; latiniserande bildning till PROVISORISK]
provisorisk åtgärd l. anordning l. inrättning o. d.; äv. om den tid varunder ett provisorium existerar l. det tillstånd som råder under denna tid. Rundgren Minn. 3: 15 (1859, 1888). Hela den tvångspolitik, som karakteriserar det nu behandlade tidsskedet, betraktades af Görtz såsom ett provisorium. SvH 6: 356 (1906). Denna kyrkobyggnad, uppförd av trä, var avsedd som ett provisorium, tills man å annan plats hunnit uppföra en stenkyrka. TurÅ 1930, s. 229. Frankrike fortsätter .. att leva under ett provisorium. GHT 1945, nr 56, s. 3. —
Ssg: PROVISORIE-TID. tid varunder ett provisorium existerar. Östergren (1935).
