SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PSYKIATER psyk1ia4ter l. psy1-, stundom sy1- l. syk1-, m.||ig.; best. -n; pl. -iatrer (Rein Psyk. 1: 231 (1876) osv.) l. = (WoJ (1891) osv.) l. -iatrar (Hansson Kås. 29 (1897), Östergren (1935)).
Ordformer
(förr äv. psych-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. psychiater, fr. psychiatre; till gr. ψυχή (se PSYKE) o. ἰατήρ, ἰατρός, läkare (jfr ARKIATER, OFTALMIATER)]
med. sinnessjukläkare, själsläkare. Reuterdahl Mem. 317 (1860). Huvudparten av kvacksalvarnas klientel .. hör hemma hos psykiatern. SocÅb. 1945, s. 50.
Spoiler title
Spoiler content