PUMPERNICKEL pum3per~nik2el, i bet. 1 m., i bet. 2—4 r. l. m.; best. -n; pl. -nicklar.
Ordformer
(pomper- 1734. pumper- 1753 osv.)
Etymologi
[liksom d. pumpernikkel o. holl. pompernikkel av t. pumpernickel, tölp, undersätsig person, ett slags grovt rågbröd, av det ljudhärmande verbet pumpern, bullra, fjärta, o. det ss. nedsättande personbeteckning ofta använda personnamnet NICKEL,kortform av NIKOLAUS (se NIKLAS-); ordet torde urspr. ha varit en nedsättande personbenämning; om det grova rågbrödet kan det ha kommit att användas på grund av den värkan brödet, som var svårsmält, hade på dem som åto det]
1) (numera knappast br.) nedsättande benämning på person: drummel, tölp. Björkman(1889). Sådana Pumpernicklar .. som nu sitta i statsrådet. Edholm SeklSlut 231(1890). jfr: Rochus Pumpernickel, Farce i 3 Akter .. af Stegmeyer. DA 1819, nr 203, s. 3.
2) (†) om ruter nia använd ss. joker; äv. om visst kortspel, där ruter nia användes på detta sätt. Den, som har pumpernickel, kan slå ut den på hvilket kort och hvilken färg, som hälst. HbiblSällsk. 1: 271(1839). Dalin(1855).
3) ett slags (urspr. i sht i Tyskland använt) mörkt, mjukt bröd av sammalet rågmjöl; förr äv. i uttr. wienersk pumpernickel, om ett slags rågbröd innehållande torkad frukt o. vissa kryddor. Tersmeden Mem. 2: 9(1734; om holl. förh.). Wienersk Pumpernickel. Sjöberg Singstock 284(1832). Äkta pumpernickel, i paket om 10 runda skivor. SvD(A) 1934, nr 221, s. 5.
4) [jfr motsv. anv. i d.] i sht sockerbag. benämning på vissa finare bakvärk av vetemjöl; särsk. om ett slags hårda småkakor, som bl. a. innehålla mandlar (l. dekoreras med mandlar). Åstrand(1855). Pepparkakor, pumpernicklar och annat godt. Topelius Läsn. 7: 155(1891). Mellerstedt Småbr. 198(1945).
Ssg: (4) PUMPERNICKEL-MASSA. sockerbag. om ett slags massa vari bl. a. smulor av pumpernicklar ingå. Grafström Kond. 203(1892).
