SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÄTIZIT 1tisi4t l. -itsi4t, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika stycken) -er.
Ordformer
(äv. rh-, -æt-)
Etymologi
[liksom eng. o. fr. rhætizite av t. rätizit, rhätizit; bildat medelst den i mineralogiska ämnesnamn vanliga avledn.-ändelsen -it till lat. r(h)æticus (se RÄTISK) o. tidigast använt av den tyske mineralogen A. G. Werner 1815]
(numera mindre br.) miner. smalstänglig (vit l. gul l. röd l. grå) varietet av cyanit (förekommande bl. a. i Tyrolen). Rhætizit från Tyrolen. Berzelius Blåsr. 200 (1820). 2NF 23: 137 (1915).
Spoiler title
Spoiler content