publicerad: 1961
RÅDSLÅ rå3d~slå2, v. -slår, -slog, -slagit, -slagen (se för övr. SLÅ, v.). vbalsbst. -SLÅENDE, -SLÅNING (†, Linc. (1640), Cellarius 102 (1729)), -SLAGNING; -SLAGARE (se avledn.); förr äv. RÅDSLAGA, v.; pr. sg. pass. -slages (HT 1895, s. 431 (1645)); ipf. -slagede (Tegel G1 2: 348 (1622)), -slagde (Petreius Beskr. 2: 32 (1614)); ipf. pass. -slagades (KamKollP 3: 152 (1642)); förr äv. RÅDSLÅS, v. dep. -slås, -slogs, -slagits.
Ordformer
(råd- (rååd-) 1526 osv. rådz- 1526. -slaga 1614—1645. -slå 1526 (: rådzslogho) osv.)
I. (i sht i vitter stil) intr.: överlägga (såväl i fråga om offentlig som enskild överläggning), hålla råd; i sht förr äv. i fråga om gemensamt planerande av ngt l. konspiration o. d. (se särsk. a o. b). Rådslå med ngn om (stundom över, förr äv. uti) ngt. Rådslå med varandra l. sinsemellan (i sht förr äv. mellan sig). Han lät komma til sigh alt sitt Rådh, Förstar och Höffuitzmän, och rådhsloogh heemligha medh them. Judit 2: 2 (Bib. 1541). Thet onda ther mine fiendar om rådhslå, falle vppå theras hoffuudh. Psalt. 140: 10 (Därs.). Bar. 6: 48 (Därs.: rådhslå .. emellan sigh). (Ett beramat giftermål) ther öffuer the lenge rådslaghde. Petreius Beskr. 2: 32 (1614). At rådslå uti, hwad som i grufwan af nöden är at företaga. Schmedeman Just. 275 (1649). Under hela aftonen .. rådslogo syskonen om hur det skulle ordnas för Angela. Krusenstjerna Pahlen 1: 18 (1930). — särsk.
a) (†) i uttr. rådslå till att göra ngt, överlägga om l. i samråd planera att göra ngt. 1Mos. 37: 18 (Bib. 1541; Bib. 1917: lade råd).
b) (†) i uttr. rådslå emot ngn, överlägga för att uppgöra anslag mot ngn, konspirera mot ngn. Alle the mich hata rådslå med hwan annan emoot mich. Psalt. 41: 8 (öv. 1536). Serenius (1741).
c) (mera tillf.) i uttr. rådslå med sig själv, överlägga med sig själv, överväga. MarkallN 1: 18 (1820).
d) (numera bl. tillf.) i uttr. rådslående församling l. myndighet, församling resp. myndighet med uppgift att förbereda beslut om ngt gm att överlägga om det o. avge yttrande däröver. Rådslående församlingar. Wingård Minn. 3: 75 (1846). En rådslående myndighet. Carlson Hist. 2: 108 (1856).
II. (†) refl., = I. Rusniski, som .. hade sigh medh Befälet och Öffuersterna rådhslaghet. Petreius Beskr. 2: 249 (1614). Schroderus Os. III. 1: 153 (1635).
III. (†) dep., = I. RARP 8: 101 (1660). Hwarpå dhe Andelige så wäl som Boiarerne när dhe hafwa rådhslagitz medh Tzaren derom (dvs. om ett eventuellt krig), besluta huru uthrustningen skee skall. Barckhusen Cotossichin 134 (1669).
IV. (†) tr.: överlägga om l. dryfta (ngt), vid överläggning behandla (ngt); vid överläggning l. i samråd med ngn planera l. förbereda l. besluta (ngt). Så rådzslogho the öffuerste presterna ath the och skulle dräpa Lazarum. Joh. 12: 10 (NT 1526). Som och myckit förräderij, mord och tiuffnat, hoss sådant löst sälskap rådslåss och bedriffwit bliffwer. G1R 18: 52 (1546). Abraham Tolpo .. bekiände att Laurentius sadhe åth honom, att der war penningar i bodhen, då dhe rådslogo att förskaffa sigh yxor att upbryta bodhen med. ConsAcAboP 4: 226 (1674). At öfwerwäga, rådslå och utarbeta .. in- och utrikes ährender. CivInstr. 390 (1720). Wadman Saml. 1: 22 (1818, 1830).
Avledn. (till I): RÅDSLAGARE, m. [jfr t. ratschlager, ratschläger] (†) person som ss. deltagare i en överläggning ger råd, rådgivare. RP 7: 183 (1638).
Spoiler title
Spoiler content