SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REALSKOLA rea3l~skω2la, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[efter t. realschule; till REAL, adj.2]
1) läroanstalt som (saknar anknytning till universitet o.) är avsedd att ge allmänt medborgerlig bildning l. (teoretisk) utbildning för praktiska l. tekniska yrken o. där undervisning vanl. ges bl. a. i (moderna språk o.) matematiskt-naturvetenskapliga ämnen (men icke i grekiska, vanl. icke heller i latin); i fråga om nutida sv. förh. bl. i sg. best., i utvidgad anv., ss. ålderdomlig beteckning på lärovärk som utvecklats ur sådan läroanstalt; jfr BORGAR-SKOLA, REAL-GYMNASIUM 1, REAL-LÄROVÄRK 1. Commerceläraren vid Real-Skolan i Stockholm, .. Pauli. DA 1771, nr 7, s. 1. Vi sakna riktiga .. RealSkolor ..: våra Apologistier äro blott en ofullständig början. Tegnér (WB) 6: 172 (1828). Techniska Realskolor (komma) att inrättas .. i städerne Helsingfors, Åbo och Vasa. SPF 1847, s. 28. SvUppslB 30: 1028 (1937; i Österrike). ÅbSvUndH 56—57: 112 (1939; om förh. 1795 i Gävle). Det i Lund ännu förekommande .. namnet ”Realskolan” (för Lunds privata elementarskola). 2SvUppslB 18: 859 (1951).
2) (†) reallärovärk (se d. o. 2). PedBl. 1877, s. 8. Nya Latin- och Realskolan omfattar klasserna 4—7: 2 vid allmänna läroverken. DN 1894, nr 8942, s. 1.
3) sedan 1905: skola (l. del av högre allmänt lärovärk) som bygger på vissa klasser i folkskolan o. uppåt har anknytning till gymnasiet (samt för fram till en allmänt medborgerlig examen); förr särsk. om statliga sådana skolor (särsk. motsatt: kommunal mellanskola). Statliga och kommunala realskolor. De båda pojkarna gå i samma lärovärk, den ene i realskolan, den andre i gymnasiet. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 50, s. 1. Rikets allmänna läroverk äro af två slag, nämligen dels realskolor, dels högre allmänna läroverk. SFS 1905, nr 6, s. 1. Realskolans lärokurs avslutas med .. realexamen. Därs. 1933, s. 141. Realskolor (inklusive mellanskolor, sam- och flickskolor). SocÅb. 1942, s. 26. jfr: (Enligt den nya skolordningen 1872 skulle) de allmänna elementarläroverken i Finland .. utgöras af lyceer för grundläggandet af den vetenskapliga bildningen samt realskolor med ändamål att fortsätta .. folkskolans kurser. Finland 177 (1893).
Ssgr (i allm. till 3): A: REALSKOL-EXAMEN, -FORM, -KURS, -LÄRARE, se B. —
-MAN, m. särsk. (†) till 1: lärare som är anställd vid l. förespråkare för realskola (realskolor); anträffat bl. om utländska förh. Samtiden 1873, s. 420. LärovKomBet. 1884—85, 1: 81. —
-STADIUM, se B.
B: REALSKOLE-ABITURIENT.
1) (†) till 1: realstudent. LärovKomBet. 1884—85, 1: 81 (om tyska förh.).
2) till 3: elev som står i begrepp att avlägga realexamen, realexamensabiturient. TSvLärov. 1942, s. 197. —
-BARN. = -elev. TSvLärov. 1942, s. 38. —
-BILDAD, p. adj. som (helt l. delvis) genomgått realskola; som fått utbildning vid realskola. SvD(A) 1920, nr 22, s. 16. —
-BILDNING. jfr -bildad. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 50, ProtEcklÄr. s. 111. —
-BOK; pl. -böcker. lärobok för realskolan. TSvLärov. 1953, s. 212. —
-BYGGNAD. konkret. TSvLärov. 1953, s. 657. —
-ELEV. PedT 1907, s. 89. —
-EXAMEN. (-skol- 1904—1944. -skole- 1908 osv.) 1905—1928 officiell benämning på avgångsexamen vid realskola, realexamen. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 50, ProtEcklÄr. s. 17. UNT 1932, nr 11144, s. 5.
Ssg: realskoleexamens-rätt, r. l. m. (i sht i skildring av ä. förh.) rätt (för skola) att anordna realexamen. Flodström SvFolk 174 (1918). 2NF 37: 1245 (1925). —
-EXAMINERAD, p. adj. (mera tillf.) realexaminerad. PedT 1941, s. 212. —
-FORM; pl. -er. (-skol- 1946. -skole- 1941 osv.) jfr form I 9. TSvLärov. 1941, s. 113. —
-GÅNG. skolgång i realskola. TSvLärov. 1943, s. 357. —
-KLASS. Östergren (1935). —
-KOMPETENS. kompetens motsvarande den som avlagd realexamen ger (o. förvärvad t. ex. gm genomgång av första ringen i fyraårigt gymnasium). PedT 1941, s. 85. —
-KURS. (-skol- 1941) jfr kurs 7, 8. TSvLärov. 1941, s. 179. —
-LINJE. jfr linje 8. PedT 1941, s. 125. —
-LÄRARE. (-skol- 1943—1949. -skole- 1946 osv.) lärare vid realskola. TSvLärov. 1943, s. 33. —
-MÄSSIG. särsk. om undervisning o. d.: som lämpar sig för realskolan l. motsvarar dess krav o. d. TSvLärov. 1953, s. 118. —
-OMRÅDE~020. vart o. ett av de olika områden vari en stad o. d. är indelad med hänsyn till realskoleundervisningen. TSvLärov. 1953, s. 746 (i Sthm). —
-ORGANISATION. abstr. o. (vanl.) konkretare: organisation av realskolan (i ett land o. d.). TSvLärov. 1944, s. 181 (konkretare). —
-PLATS, r. l. m. särsk. motsv. plats, sbst.1 4 d. TSvLärov. 1953, s. 96. —
-REKTOR. TSvLärov. 1943, s. 37. —
-SKRIVNING. realskrivning. PedT 1908, s. 329. —
-STADIUM. (-skol- 1944. -skole- 1908 osv.) PedT 1908, s. 329. —
(1) -STUDENT. (om ä. l. utländska förh.) jfr real-student. LärovKomBet. 1884—85, 1: 82 (om tyska förh.). —
-STUDIER, pl. PedT 1951, s. 27. —
-TYP. jfr -form. TSvLärov. 1940, s. 10. —
-UNDERVISNING~1020.
1) (om ä. l. utländska förh.) till 1. LärovKomBet. 1884—85, 1: Reserv. s. 78 (om schweiziska förh.).
2) till 3. SvGeogrÅb. 1937, s. 198. —
-UNGDOM~02 l. ~20. konkret, särsk. koll. TSvLärov. 1943, s. 326. —
-UTBILDAD~020, p. adj. TSvLärov. 1952, s. 575. —
-UTBILDNING~020. PedT 1951, s. 29. —
-ÅLDER. Barn i realskoleåldern. TSvLärov. 1953, s. 421. —
-ÅR. år varunder ngn går i realskola; år ingående i plan för realskolegång. TSvLärov. 1942, s. 18.
Avledn.: REALSKOLIST, m.||ig. elev vid realskola.
1) (†) till 1. LundPrivElemSk. 75 (cit. fr. c. 1904; i pl., om elever vid Lunds privata elementarskola).
2) (i Finl., numera knappast br.) till 3. Bergroth FinlSv. 82 (1917). —
REALSKOLIT0104, m.||ig. (i sht vard.) elev vid realskola.
1) till 1; äldre benämning på elev vid Lunds privata elementarskola. LundPrivElemSk. 75 (1948).
2) till 3; äv.: person som (nyligen) avlagt realexamen. LoW (1911). Privatlektioner .. meddelas för realskoliter. GT 1936, nr 38, s. 4. En godkänd realskolit. PedT 1944, s. 33.
Ssg (till realskolit 2): realskolit-mössa. (mera tillf., ngt vard.) särsk.: realexamensmössa. Smith KRanke 7 (1921).
Spoiler title
Spoiler content