publicerad: 1956
REDOVISA re3dω~vi2sa, v. -ade, förr äv. -er, -te, -t, -t (se för övr. VISA, v.). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE, -ERSKA, se avledn.
Ordformer
(red- 1807. redo- 1766 osv.)
Etymologi
a) visa upp (för ngn) med stöd av verifikationer l. gm specificerade uppgifter o. d. hur man handhaft pänningmedel l. materiel o. dyl. l. hur mycket pänningmedel osv. man uppburit l. hur pänningmedel osv. (influtit till o.) disponerats av institution o. d. som man ss. redogörare företräder; ådagalägga (för ngn) att man har i behåll omhänderhavda l. uppburna pänningmedel l. omhänderhavd l. uppburen materiel o. d. gm att visa upp (o. överlämna) medlen (l. handlingar som utvisa att medlen äro i behåll) resp. materielen osv.; vanl. dels i uttr. redovisa för ngt, dels tr., med obj. betecknande pänningmedel l. materiel o. d. Controllen af vederbörande Föreståndare, jemte et tidigt (dvs. behörigt) redovisande, böra vara så tilräckelige, at en Sysloman ej får tilfälle at .. råka i balance. PH 8: 510 (1766). Kongl. (Krigs-)Collegium (har) velat vederbörande förständiga, at .. (de indelta regementenas) Upbörd .. redovises uti Silfvermynt. Därs. 10: 754 (1776). Skulle genom Tractater med fremmande Magter några medel Riket tilflyta, skal för dem på lika sätt (som beträffande statsvärkets) redovisas. RF 1809, § 58. Räkenskaperna fördes af Eklef, som endast redovisade för Görtz. Malmström Hist. 1: 23 (1855). Avfallssilver, som .. (arbetaren) måste redovisa för tillsammans med det färdiga arbetet. Fatab. 1941, s. 186. Selarna gjorde .. (den inkallade) av med och då han skulle redovisa dessa vid sin permission lånade han helt enkelt tillbaka selarna från köparna. SvD(B) 1943, nr 120, s. 2. Eriksson DinÖmh. 171 (1948; abs.). jfr OREDOVISAD.
b) visa (gm redogörelse för ngn) hur man utfört l. skött ngt som man har att svara l. bära ansvar för (t. ex. uppdrag, förvaltning av ett ämbete); vanl. i uttr. redovisa för ngt, i sht förr äv. tr., med obj. betecknande förvaltning osv., stundom övergående i bet.: framlägga skäl för ngt l. rättfärdiga ngt. Riksgälds-Contoret är et Riksens Ständers Eget Verk, för hvars förvaltning redovises för dem allena. AdP 1800, s. 93. Du går att redovisa för hvad du gjort och hvad du kunnat göra. Wallin 1Pred. 3: 376 (c. 1830). (Hertig Karl skulle) på nästa riksdag redovisa sitt uppförande. Fryxell Ber. 4: 292 (1830). För att redovisa den allmänna förvaltningen har hvardera statsmakten sitt räkenskapsverk. Samtiden 1874, s. 97. SFS 1934, s. 437.
c) [jfr a, b] (numera bl. mera tillf.) i uttr. redovisa för sig, avge redovisning för sin förvaltning av pänningmedel l. av ett ämbete o. dyl. l. avlägga räkenskap för l. rättfärdiga sina åtgärder l. handlingar l. yttranden o. d. (Rutström) redovisade för sig (vid förhören) och .. vederlade alla anmärkningar mot både språk och innehåll uti (predikningarna). BL 13: 38 (1846).
d) (numera bl. tillf.) i p. pr. (äv. med mer l. mindre adjektivisk bet.): som avger l. är skyldig att avge redovisning (se d. o. 1); äv. substantiverat; jfr REDOGÖRA 1 b. RO 1810, § 70. Dalin (1855; äv. substantiverat).
a) i förb. med ett av prep. för styrt l. (vanl.) ss. obj. stående ord betecknande vinst (l. förlust): i ekonomisk redogörelse (för ett företags o. d. värksamhet) förete l. visa upp (vinst osv.). Kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors redovisar för 1932 ett netto av 920,000 kr. NDA(A) 1933, nr 101, s. 15. Kunna redovisa (för) en ansenlig vinst. Östergren (1935). DN(B) 1953, nr 27, s. 8.
b) allmännare: upptaga l. uppföra (ngt l. ngn) i en (statistisk o. d.) redogörelse l. i en förteckning o. d.; i (sådan) redogörelse l. förteckning osv. (på behörigt sätt) ge upplysningar l. uppgifter om (ngt l. ngn); uppvisa l. förete (ngt); äv. med sakligt subj.; äv. i uttr. redovisa ngt l. ngn (så)som ngt. Den (dvs. den svenska näringsstatistiken) redovisade år 1865 ett antal af 53,670 arbetare inom industrien och handtvärken. GHT 1896, nr 105, s. 2. Svårigheter hafva stundom mött .. att i fångförteckningarna behörigen redovisa fångar, som från fängelserna utsändts till ransakning inför underdomstol å annan ort. SD(L) 1896, nr 36, s. 8. Frågan om hvilka fartyg som .. böra redovisas i statistiken om sjöfarten. Därs. 1897, nr 522, s. 2. Vikers kapell kallas nu .. annexförsamling och redovisas i jordeboken som egen socken. 2NF 37: 776 (1925). Museets bibliotek (kan under året) redovisa en tillväxt av 31 hyllmeter katalogiserad litteratur. Fatab. 1950, s. 267. Största (studie-)skulderna, men också den största amorteringsförmågan, redovisar läkare och tandläkare. DN(B) 1952, nr 354, s. 1.
c) ge (noggranna) upplysningar l. (noggrant) besked l. (utförlig) underrättelse beträffande (ngt); meddela (ngt); klargöra l. utreda (ngt); redogöra (se d. o. 2) för (ngt för ngn); äv.: (gm svar på frågor o. d.) visa (för ngn) att man behärskar l. har (nöjaktig) kännedom om (inlärt pensum l. viss lärokurs o. d.) l. att man har (insikter o. d. i ngt); äv. i förb. med en av prep. för inledd bestämning i st. f. obj. Polyfem II. 18: 2 (1810). Rec. (går) att i korthet redovisa för arbetets innehåll. SvLitTidn. 1821, sp. 648. En uppenbarelse, hvars läror, bragta i sammanhang och behörigen redovisade, äro theologi. Reuterdahl InlTheol. 32 (1837). Lärjungarne inhemta undervisning .. genom att .. (bl. a.) noggrannt, rent och tydligt för .. (monitörerna) redovisa sina lexor. TLär. 1846—47, s. 82. 100 drunkningsolyckor (ha) redovisats i de svenska tidningarna. SvD(B) 1927, nr 193, s. 4. Vad Hedin beträffar har han .. aldrig redovisat sin uppfattning av Strindberg. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 278 (1947). särsk. i fråga om redogörelse för l. hänvisande till källor o. d. som tjäna till stöd för en framställning; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: som innehåller sådan redogörelse l. sådana hänvisningar. (Jag) finner .. att den redovisande apparaten (i första delen av författarens kyrkohistoria) kunnat betydligen inskränkas. Reuterdahl Mem. 155 (1858). Att .. (författaren) omsorgsfullt redovisar sitt källmaterial .. i noterna. SvD(B) 1943, nr 59, s. 5.
Avledn.: REDOVISARE, m.||ig. [till uttr. visa redo (se reda, sbst.1 4 d) o. redovisa] särsk. till 1 a: person som (redovisar l.) har att redovisa för ngt; jfr redogörare 1. PH 12: 7 (1780). Kvinnliga redovisare. Östergren (1935). —
Spoiler title
Spoiler content