SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RETRAHERA ret1rahe4ra l. re1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RETRAKTION.
Etymologi
[jfr t. retrahieren samt fr. retraire; av lat. retrahere, draga tillbaka m. m., av re- (se RE-) o. trahere, draga (jfr ATTRAHERA, KONTRAHERA o. TRAKT samt DRAGA, v.). — Jfr RETRAKTERA, RETRAKTIL, RETRAKTOR, RETRAKTORISK, RETRÄTT]
1) (†) driva l. tvinga tillbaka l. dyl.
a) med personsubj., med avs. på trupp o. d. Feltmarskalken kunde wara af Keijssarens General Leutenant Gallas retraherad åth Tyske Siökanten in åth Mechlenburg. SvFlH 1: 516 (i handl. fr. 1644).
b) med saksubj., med avs. på sjuklig bildning. Det (har) lyckats svaflet att retrahera den scrophulösa metastasen till sin ursprungliga plats. TLäk. 1833, s. 232; jfr 2.
2) med. med saksubj.: draga samman, förtränga, förkorta; komma (ngt) att skrumpna; äv. refl.: draga ihop sig, förträngas, skrumpna. Tholander Ordl. (c. 1875; refl.). Den totala lungretraktionen, där lungan .. ligger retraherad kring hilus. SvLäkT 1935, s. 1521. Wernstedt (1951). jfr: Retrahera, (dvs.) afkorta. Pfeiffer (1837).
3) (†) med personsubj.; = RETRAKTERA 2. Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
4) (†) med personsubj.: återförvärva l. återköpa (ngt) under åberopande av bättre rätt därtill resp. bördsrätt l. förköpsrätt l. dyl. Wthi dhen twistighe saack emellan Kyrckioherden widh Järbooååss .., kiärande, och någre Torpare som äghor besittia af doneradhe Hemmanett till Prästebohl ..(,) swarande, angående samma ägors retraherandhe. NoraskogArk. 5: 224 (1669). Biurman Brefst. 8 (1729).
Anm. Ordet förekommer i oviss bet. i följ. ex.: Der .. någre Swenske slafwer kunde medh et Swenskt Skep komma til at undfly; då skal den Swenske Consul icke wara skyldig deras wärde at betala, medh mindre bewijsas kan, honom uppå tidigh åthwarning icke hafwer dem retraherat och anhållit. Stiernman Com. 3: 603 (1667).
Spoiler title
Spoiler content