publicerad: 1958
RETRÄTT reträt4, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(raiteratten, sg. best. 1710. retiraite 1834. retirett 1790. retraicte 1632—1641. retrait 1646—1828. retraite (rè-) 1632—1860. retraitte 1628—1719. retraitter, pl. 1809. retrejte 1628. retrett 1840. retrette 1632. retretten, sg. best. 1632—1696. reträt 1786—1838. reträtt 1805 osv. Anm. Vissa av de här uppförda äldre formerna ha sannol. uppkommit gm kontamination med det liktydiga RETIRAD l. gm formens anslutning till RETIRERA; somliga av dem kunna äv. uppfattas ss. former av RETIRAD)
Etymologi
[jfr t. retraite, ä. eng. retrait (eng. retreat); av fr. retrait, m., retraite, f., till ffr. retraire, draga tillbaka, av lat. retrahere (se RETRAHERA)]
A. i mer l. mindre abstr. anv.
1) handlingen att dra sig tillbaka l. undan l. att retirera (se d. o. III 1).
a) militär operation varigm en trupp- l. flottstyrka o. d. drar sig tillbaka l. flyr från en mera utsatt position till en annan som ligger längre bakåt l. mera avlägset från fienden l. är säkrare, återtåg; jfr FLYKT, sbst.1 1. Blåsa l. ge signal till reträtt. Ge order om reträtt. Utföra, genomföra, företa, äv. göra en reträtt. Börja, anträda reträtten. Vara (stadd) på reträtt. Se till att man har reträtten fri. Hålla reträtten öppen. Under l. vid, äv. i reträtten. En ordnad, oordnad reträtt. En reträtt i god ordning. En brådstörtad reträtt. En lyckligt genomförd, hederlig (förr äv. honorabel) reträtt. Avskära ngn reträtten l. hans reträtt. Avskära l. stänga reträtten för ngn. En mindre truppstyrka avdelades för att betäcka reträtten. Eliest holler Kong. M:t sine succurser och retrette öppen. AOxenstierna 7: 73 (1632). Then honorable och öfwermotton lyckelige retraitte Herrn Feltt Marschalken Banner giorde. RARP 3: 70 (1638). Wed fiendens uthfall (måste kompaniet) retirera .. och lemna 6 stycken döda i raiteratten. KKD 10: 168 (1710). Afskära Brännarens Besättning retraiten. SjöreglÖrlFl. 1785, § 199. Fiendtliga styrkan (har) varit 1000 man, hvaraf 600 attaqverat och 400 blifvit tilbaka, för at betäcka retraiten. GT 1788, nr 111, s. 3. Almquist VärldH 5: 153 (1933). — särsk.
α) [eg. med tanke på signal till reträtt, slagen på trumma; jfr 8 a] i uttr. slå till reträtt (äv. reträtten), tillgripa l. utföra reträtt, retirera. Då fransmännen .. satte sig i marsch mot kurfurstens länder i Västtyskland, tvangs denne så småningom att slå till reträtt. SvH 6: 107 (1904).
β) (†) i uttr. taga sin reträtt, slå till reträtt, retirera. Fienden nödgades aldeles taga sin retrait och gå af feltet. Spegel Dagb. 47 (1680).
b) allmännare, om icke militär manöver (numera ofta uppfattat ss. bildl. anv. av a): handlingen att dra sig tillbaka l. undan l. att fly o. d., särsk. för att komma undan en förföljare l. fara l. obehaglig situation o. d., retirerande, flykt; ofta i uttr. motsv. de under a anförda; jfr 2. Ta till reträtt (vard.). Vårt kön är aldeles icke försigtigt, då det öfverger blygsamheten .. en hastig retraite af alla tilbedjare ... straffar den brottsliga. Posten 1769, s. 861; jfr c. Den hastiga reträtten uppför (bad-)trappan (efter beröringen med det kalla vattnet). Idun 1888, s. 185. (Jag) ropade på hjälp. .. Nu slog (den föregivne hotell-)vaktmästaren .. till reträtt och avlägsnade sig springande. De Geer Bergsl. 204 (1951).
c) i bildl. anv. (vanl. med anslutning till a); särsk. betecknande att ngn viker undan l. på en l. annan punkt ger med sig l. överger en (mera avancerad) position som han tidigare intagit l. en mening som han förut hävdat; ofta i uttr. motsv. de under a anförda. Vid opponentens angrepp slog respondenten tvärt till reträtt. Her R. Drotzen tychte Berg (som lämnat in en ny ”supplikation” i ett mål) söker een honorabel retrait, efter han seer sigh vara förleden. RP 11: 493 (1646; bet. oviss). (Shakespeare) antyder, det Romeos kärlek (till Rosaline) blott för syns skull håller i sig men är färdig att vid ett starkare anfall trumma till reträtt. (Cavallin o.) Lysander 227 (1875). Det var .. klokt av henne att hålla reträtten öppen. Hedberg BleknBrud. 93 (1951). — särsk.
α) [jfr 8 a] (enst.) i uttr. slå reträtt, slå till reträtt. I fejd mot lögner och last han (dvs. Ibsen) drog / och aldrig slog han reträtt. Fallström Chrys. 122 (1890).
β) (mera tillf.) i uttr. vara l. befinna sig på reträtt o. d., med saksubj.: vara på tillbakagång l. retur. Skarastiftet är känt som en herrnhutarbygd par preferance i Sverige. Det har dock hävdats, att rörelsen där vid 1800-talets ingång befunnit sig på reträtt. KyrkohÅ 1942, s. 164. Zetterström Dag 6 (1946).
2) (numera knappast br.) handlingen att vid reträtt (i bet. 1) l. förföljelse l. fara l. behov o. d. ta sin tillflykt till l. söka skydd på en (säker) plats resp. söka tillflykt l. skydd l. stöd o. hjälp o. d. hos l. vända sig till en person l. myndighet l. att i en besvärlig situation tillgripa ngt; äv.: förhållandet att ha en sådan plats l. person osv. där resp. hos vilken man kan söka tillflykt osv.; äv. närmande sig bet.: tillflykt, skydd, betäckning, stöd o. hjälp; utväg; i vissa fall utan bestämd avgränsning från dels 1 a, b, dels 7 a, b; särsk. i sådana uttr. som taga (förr äv. söka) sin reträtt l. reträtten till l. på en plats l. till ngn l. ngt, ha en reträtt hos ngn o. d. Att mästaparten aff dee andra skiepen blifwa i Pillau .. på deet att .. i dijt eder retraitte sökia måge till dess i eder starkare bemanna. RR 8/9 1628. (Om hovmarskalken efter sin avflyttning till Tyskland fortfor att hysa en vänlig inställning till Sverige) skulle (han) haffva sigh att försäkra om all godh faveur, och der så behoff gjordes, om en retraicte hijt att taga. RP 3: 284 (1633). Att taga min retrait och tillflyckt till Eders Faderliga Högvördighet (med anhållan om rum på förslag till pastorat). VDAkt. 1751, nr 373. (Dejen, som förföljdes av soldater) räddade sig på en terrass, hvarifrån han tog sin retraite på taket af ett hus i grannskapet. SP 1809, nr 30, s. 1; jfr 1 b. Ha .. en reträtt hos ngn. Sundén (1888). Rösten klingade frisk på det låga och mellanregistret. Höjden tycktes däremot begränsad och reträtten togs snart nog till en falsett, som nog blir bra, om den får tillbörlig träning. GHT 1895, nr 219, s. 3.
3) (†) handlingen att dra sig tillbaka från sin befattning l. sina uppdrag l. sin värksamhet l. att ta avsked; avsked; jfr 6. Hvad de Kongeliga sakna med E. Exc:s retraite, ser jag mer, än jag önskade. Linné SvArb. 1: 15 (1752). Dalin (1855).
4) kyrkl. om handlingen att dra sig tillbaka (från umgängeslivet l. livet ute i världen) till ett liv i avskildhet o. stillhet o. meditation (t. ex. i ett kloster); äv. om ett sådant liv i avskildhet osv. Andersson (1845). Att under en ”retraite” i .. (ett visst) kloster rätt lära känna den katholska läran. Bremer GVerld. 2: 248 (1860). Lagergren Minn. 4: 119 (1925). Nunnor .. har för avsikt att .. (i Rögle) bilda ett hem för andlig reträtt. SDS 1957, nr 69, s. 3. jfr: ”Reträtt” har .. blivit det kristna modeordet för avskild meditation. VeckoJ 1957, nr 8, s. 11. — Anm. Stundom användes (kyrkl.) i ungefär samma bet. (det etymologiskt identiska, från eng. lånade) ordet retreat, r.; best. -en; pl. -er. GbgP 1952, nr 306, s. 12. En retreat är .. en sammankomst av människor som för längre eller kortare tid draga sig undan från vardagslivet för att gemensamt stärka sitt andliga liv. SvD(A) 1953, nr 53, s. 5.
5) (†) allmännare: (förhållandet att leva l. vistas på en plats i) tillbakadragenhet l. avskildhet l. stillhet; ensamhet, ro, fred (se d. o. 5). Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 111 (1696). Den liufva rètraite Herr Kongl. Secr. nu niuter. BrinkmArch. 2: 457 (1794). Lefvande i den djupaste retraite. GFGyllenborg Vitt. 3: 163 (1797). (Jag) Köper avant-scens-biljett, / Att, i skymning och reträtt, / Smälta skinkan, börja natten. Valerius 2: 61 (1831). Pfeiffer (1837). Dalin (1871).
B. mer l. mindre konkret.
6) (numera bl. tillf., ngt arkaiserande) reträttplats, reträttpost; i äldre ex. stundom svårt att skilja från 3. HH XXV. 1: 131 (1809). (Han) beredde .. (sin expeditionschef) en hederlig reträtt såsom chef för förvaltningen af sjöärendena. De Geer Minn. 2: 79 (1892). (Han) fick en reträtt som lagman i Södermanland. KansliH 1: 142 (1935).
a) (†) (skyddad) plats l. förskansning o. d. dit en trupp- l. flottstyrka vid reträtt (i bet. 1 a) kan dra sig tillbaka; jfr REPLI 1. Rålamb 8: 72 (1691). Vid et Läger böra .. åtskillige Retraiter utses. Wrangel Tact. 31 (1752). Törngren Artill. 4: 7 (1794).
b) (†) plats där man är skyddad vid fara o. förföljelse; tillflyktsort; fristad. Att .. Sveriges rike (om vissa förslag genomfördes, skulle) blifva en öppen retraitte för bönhaser och opröfvade mästare. 2RA 1: 38 (1719). Dalin (1855).
c) (†) ställe dit man kan dra sig tillbaka för att vara i fred l. ensamhet l. för att vila l. roa sig o. d. Min reträtt midt uti det bullersamma Stockholm. CCGjörwell (1792) i MoB 2: 47 (om ett rum). Se .. der (på kartan) Sheepshill, min vän Clintons täcka reträtt. Lindegren 3: 11 (1807).
d) (numera bl. tillf., arkaiserande) ställe dit ngn drar sig tillbaka l. som ngn skaffat sig för att dit dra sig tillbaka efter att ha lämnat sin värksamhet l. på sin ålderdom. Att kiöpa några bondegårdar, oss till ett egett, och een gång en retraitte för din man. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 18 (1703). Då man som du har ett ståtligt gods nere i östgötaskärgården, har man ju sin gifna reträtt då man tröttnat på stora verldens nöjen. Norlin JagtSkärgL 50 (1894); jfr c. Östergren (1936).
8) om vissa signaler.
a) signal till reträtt (i bet. 1 a); numera bl. ngn gg, i uttr. slå reträtt (numera närmast uppfattat ss. hörande till 1 a). Fienden .. lät vid åsynen af denna fruktansvärda massa af friska trupper, genast slå reträtt. KrigVAH 1817, s. 190. Östergren (1936).
b) (†) (trumpet)signal som anger att manskapet på kvällen skall bege sig till sina förläggningar, tapto. Söderman ExBook 177 (1679). Sedan korum om afton hållits, slås Tapto eller blåses Reträtt kl. 9 om aftonen. TjReglArm. 1858, 2: 122. 2SvUppslB (1952; ”förr”).
Ssgr (i allm. till 1 a, mil.): RETRÄTT-KOLONN. (numera bl. tillf.) kolonn formerad till reträtt. KrigVAT 1834, s. 90. —
-LINJE. [jfr eng. line of retreat] (numera bl. tillf.) = -väg; jfr linje 1 c. KrigVAT 1842, s. 215. Fientliga afdelningar sökte afskära reträttlinien öfver Glommen. Snoilsky i 3SAH 14: 41 (1899). —
-MARSCH. (numera bl. tillf.) marsch som utgör l. ingår i en reträttoperation; äv. oeg. l. bildl.: marsch tillbaka, återmarsch. Lundell (1893; utan angiven bet.). Vi tappade åter bort vägen och måste göra en lång reträttmarsch för att hitta bekanta platser. Kranck SlocknEldL 122 (1930). —
-PLATS.
1) (numera bl. tillf.) mil. till 1 a, 2, 7 a: (skyddad) plats dit en trupp- l. flottstyrka kan dra sig tillbaka vid reträtt. RP 2: 247 (1632). Schybergson FinlH 2: 150 (1889).
2) (numera bl. tillf.) till 1 b, 2, 7 b: (skyddad) plats dit man kan dra sig tillbaka l. fly vid förföljelse l. fara; tillflyktsort, fristad o. d. Lewenhaupt Pyren. 150 (1914).
3) till 3, 6: anställning l. post (av mindre arbetsamt l. ansvarsfyllt l. utsatt slag) som tilldelas ngn, då han drar sig tillbaka från sin offentliga värksamhet l. från en högre ämbetspost (t. ex. ett statsrådsämbete). Tegnér Armfelt 2: 37 (1884). Kyrkans ämbeten ansågos som goda reträttplatser med vila och studielugn för skolans lärare .. efter .. ansträngande pedagogisk tjänst. KyrkohÅ 1925, s. 153. —
-POST.
(1 a, 2, 7 a) -RAVELIN. (förr) bef. om mindre ravelin belägen inom en större ravelin o. avsedd till slutvärn för ravelinen i dess helhet. Ståhlsverd 70 (1755). —
(8 b) -SKOTT. [jfr ä. t. retraite(n)-schuss] (†) nattskott (se d. o. b β). PT 1758, nr 48, s. 2. Heinrich (1828). —
(4, 5, 7 d) -TILLVARO~020. (tillf.) tillbakadraget, stilla, ovärksamt liv o. d. IllSvLittH 3: 561 (1956). —
(1 b) -UTFALL~02, äv. ~20. (numera föga br.) fäkt. förflyttning bakåt (vanl. gm halvmarsch) åtföljd av ett bakåtutfall (dvs. ett utfall varvid den bakre foten flyttas bakåt). NF 5: 561 (1882). 2NF 9: 214 (1908). —
-VÄG. väg som en trupp- l. flottstyrka följer vid reträtt; väg till en reträttplats; äv. allmännare l. bildl., med anslutning till reträtt 1 b, c; jfr -linje. Lefrén Förel. 2: 313 (1817). Reträttväg för batteriet anlägges å höjdens södra sluttning. Leijonhufvud o. Jungstedt 34 (1887). Tidningen (bytte) färg. Nilsson, som hållit sin reträttväg öppen, bytte färg han med. Lo-Johansson Stat. 1: 313 (1936). —
-VÄRK, n.
1) (förr) bef. till 1 a, 2, 7 a: (bakre l. inre) befästningsvärk till vilket man (vid reträtt) kunde dra sig tillbaka; jfr -ravelin. Hazelius Bef. 277 (1836). KrigVAH 1881, s. 87.
2) (tillf.) till 1 c: litterärt värk som skildrar ett övergivande av tidigare positioner o. d. IllSvLittH 4: 239 (1957).
Spoiler title
Spoiler content