publicerad: 1958
REVENY rev1eny4 l. re1-, r. l. m. l. f. (1BorgP 248 (1714) osv.) l. (numera mindre br.) n. (Blanche Våln. 104 (1847), BarnDagbl. 1928, s. 18); best. -n, äv. -en, ss. n. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(-neuer, pl. 1644. -neur, pl. 1760. -neurer, pl. 1686. -neyrer, pl. 1711. -nu 1845—1921. -nue 1658—1867. -nuer (-ü-), pl. 1630—1928. -nurer, pl. 1690. -ny 1766 osv.)
avkastning (se d. o. 4), vinst, inkomst(er), intäkt(er); dels om inkomst av mer l. mindre tillfällig natur (t. ex. om vinst på en affärstransaktion), dels (i sg. l. pl.) om mer l. mindre regelbundna inkomster (av fast egendom l. kapital o. d.); förr särsk. om en stats (från avgifter o. d. härrörande regelbundna) inkomster; numera oftast i bildl. anv., särsk.: behållning (se d. o. II 3 b); jfr PROVENY 1. AOxenstierna 5: 676 (1630). Om H. K. M:ts reveneuer må kunna växa, så skall det skee genom commercier. RP 10: 498 (1644). Inspectorer så öfver tullarne som andre Cronones revenuer. RARP 16: 342 (1697). Påfwens revenue är 1000 scudi hwar tima. SvBrIt. 1: 66 (c. 1700). En ung änka af 4,000 pund sterling i årlig reveny. Berzelius Res. 15 (1812). En mindre gård, som gaf ringa reveny. Idun 1888, s. 210. Tror du ej att vi skulle kunna läsa Hoffmanns sagor med reveny numera? AStrindberg (1889) hos Lamm StrindbgDram. 1: 371. SvD 28/1 1934, Söndagsbil. s. 10. — särsk.
a) i uttr. ha, äv. draga reveny av ngt, skaffa sig l. åtnjuta vinst l. avkastning av ngt; numera oftast bildl.: draga fördel av ngt, profitera av ngt. Dædalus 1950, s. 63 (i handl. fr. 1746). Han hade ärft betydlig förmögenhet men förskingrat stor del deraf, och af den, som återstod, drog han icke vederbörligt reveny. Svanberg RedLefn. 59 (1882). UrDNHist. 1: 212 (1952; bildl.).
b) (†) i utvidgad anv.: inkomstkälla. (Säden är ej nog för bonden) så framt icke flere revenuer, såsom Boskaps afvel, fiske m. m. äro at göra räkning på. NorrlS 1—6: 41 (c. 1770).
Spoiler title
Spoiler content