SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1962  
RÖRING rö3riŋ2 l. rœ3-, sbst.2, förr äv. RORING l. RÖRNING, sbst.3, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar; ngn gg (i bet. 2) RÖRRING rö3r~riŋ2 l. rœ3r~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(roring 1554—1691. röring 1543 osv. rörning 1543—1544. rörring 1788—1906)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. røring, lt. röring, roring, holl. roering, t. rührung; urspr. vbalsbst. till RÖRA, v.3 Formen rörring har uppkommit gm anslutning till RING, sbst.1]
1) (†) av tågvirke tillvärkad beklädnad runt omkring ett föremål; särsk. om beklädnad av ankarringar (med uppgift att hindra slitage på ankartåget); äv. om det därtill använda tågvirket. SkeppsgR 1543, s. 32 b. Röringar om Järnskötth — 18 fampner. ArkliR 1555, avd. 6. Roringar eller Vålingar som giörs af Togwerk at bända Masten. Rålamb 10: 35 (1691). Dalin (1854).
2) sjöt. vid ett fartygsankare fäst klam l. schackel l. grov ring att fästa ankartåget l. ankarkättingen i. Widegren (1788). At taga Pertlinan genom röringen af Ankaret. FSjöbohm BVägen 49 (1793). UFlottUnderbef. 1940, s. 239. — jfr ANKAR-RÖRING.
Ssgr (till 2, sjöt.): A: RÖRING-STEK, se B.
B: RÖRINGS-KLAM. jfr klam 2. Frick o. Trolle 208 (1872). —
-STEK, n. (röring- 1893 osv. rörings- 1872 osv.) stek använt för ankartågets påstickning i ankarets röring. Frick o. Trolle 42 (1872). UFlottMansk. 1945, s. 265.
Spoiler title
Spoiler content