RUMÄNISERA rɯmän1ise4ra l. ru-, l. 10—, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. RUMANISERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-an- 1879. -än- 1912 osv.)
Etymologi
[jfr t. rumänisieren samt eng. roumanize; till RUMÄN l. stammen i RUMÄNIEN]
åstadkomma en omvandling av (ett land l. folk) som innebär att det tillägnar sig rumänsk kultur o. rumänskt språk; i sht i pass. o. ss. vbalsbst. -ing. Olsson Hellwald III. 2: 381 (1879). Efter agrarreformen 1920 .. rumäniserades landet (dvs. det tidigare ryska Bessarabien) snabbt. SvGeogrÅb. 1940, s. 89.
