publicerad: 1964
SAM- ssgr (forts.):
(7) SAM-TOCKET, adv. (-tåcke) (†) på samma sätt, likaledes. Columbus MålRoo 18 (c. 1678). Dens. Ordesk. 6 (1678). —
((3 o.) 7) -TON ~tω2n. (numera knappast br.) samklang (se d. o. 2). Med slagen af Apollos lyra / Förbinder (skalden) Davids strängaspel; / Att ändtligen i samton rörda, / Förena under konstens hand / De skilda ljud. JGOxenstierna 2: 264 (1794, 1806). jfr: Riktigare (än ”samklang”) vore uttrycket ”samton”, enär såväl enkla som sammansatta toner kunna ingå i ackord. Noreen VS 1: 347 (1905). —
-TONA, -ing.
1) [jfr lat. consonans] (†) till 2, i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ljud: som ljuder i förbindelse med annat ljud; äv. om bokstav: som betecknar konsonantljud. Pfeiff Fynd 23 (1803).
2) (i vitter stil) till (3 o.) 7: samklinga (se d. o. 1, 2); äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk. mer l. mindre bildl. De känslostämningar hvilka samtonade i denna (av en skådespelerska utförda) roll. GHT 1895, nr 297 A, s. 2. Huru måtte icke Levertin känt samtonande strängar klinga, när han läst en dikt som ”The Garden of Proserpine”. Söderhjelm Levertin 2: 50 (1917). —
(4, 5) -TRAFIK. trafik (innebärande befordran av passagerare l. gods l. telegram l. telefonsamtal o. d.) varvid två l. flera företag (l. enheter inom ett företag) samarbeta med varandra (o. inbördes fördela den av kunden erlagda avgiften). BtRiksdP 1873, 4: nr 104, s. 7 (mellan järnvägsföretag). Samtrafik mellan spårvagn och ångfärja. AB 1889, nr 266, s. 2. De två (telefon-)bolagen .. (i Sthm) ha samtrafik. Lundin NSthm 453 (1889). 2UB 10: 89 (1906; i fråga om telegrafering). En billinje med samtrafik med järnvägen. TT 1942, IndEkon. s. 5. jfr person-, vagn-samtrafik m. fl.
Ssgr: samtrafik- l. (numera vanl.) samtrafiks-avtal. (i fackspr.) BtRiksdP 1894, I. 2: nr 59, s. 18 (mellan järnvägsförvaltningar i skilda länder).
-fribiljett. järnv. fribiljett berättigande till resa på järnvägar som ha samtrafik med varandra. SJ 4: 618 (1906).
-hyra, r. l. f. järnv. hyra för vagnar o. d., som vid samtrafik erlägges av ett järnvägsföretag till ett annat. SJ 4: 393 (1906).
-nämnd(en). om 1929 inrättad nämnd för handläggande av frågor rörande samtrafik mellan järnvägsföretag. SJPubl. Utredn. 1926, 1: 42 (om föreslagen nämnd). SvStatskal. 1962, s. 200.
-taxa. i sht järnv. taxa som tillämpas vid samtrafik. SvJärnvFören. 1876—1926 1: 95 (1876).
-väg. i sht järnv. väg som utnyttjas vid samtrafik. SvJärnvFören. 1876—1926 1: 119 (1887). —
(4, 5) -TRAFIKERANDE, p. adj. [jfr -trafik] i sht järnv. om trafikföretag: som bedriver samtrafik (med annat företag). Jernbanebl. 1877, nr 2, s. 11 (om järnvägar). —
(4, 5) -TREVNAD. (i sht i vitter stil) om förhållandet att ngra trivas tillsammans l. med varandra; gemensam trevnad; jfr samman-trevnad. Fryxell Ber. 15: 9 (1848). Wellander Tilltal. 16 (1935). —
(7 slutet) -TRIMMA, -trimning. = -träna 2; särsk. (sport.) med avs. på (idrottsman i) lag. IdrBl. 1935, nr 138, s. 9. särsk. i utvidgad anv., i fråga om samverkan mellan person(er) o. fordon l. maskin(er) o. d. För att få .. samtrimning mellan våra soldater och stridsvagnarna. LD 1960, nr 195, s. 8. —
-TRYCK.
1) [jfr t. zusammendruck] (i fackspr.) till 2, 7: tryck varvid två l. flera tryckformar l. plåtar l. klichéer o. d. (med skilda färger) få lämna noga inpassade avtryck ovanpå varandra på ett o. samma papper (så att en bild med flera färger uppkommer). 2NF 9: 298 (1908).
2) till 4: gemensam tryckning av sådant material som är avsett att i samma form ingå i två l. flera publikationer (särsk. tidningar). DN(A) 1962, nr 256, s. 8. —
(10) -TRYCKT, p. adj. (†) om växts blad: hoptryckt så att bladets kanter äro större än bladskivan. Möller PrincBot. 35 (1755). —
-TRÄDA, r. l. f. (om ä. förh. i vissa trakter) (för byalag o. d.) gemensam träda. Levander DalBondek. 1: 392 (1943). —
-TRÄDE. (†)
1) till 1 b: sammanträffande (med ngn); jfr sammanträde 1. Homerus .. har .. förment at Pallas, Venus och alla andra Lust-Gudar hafft här (dvs. i paradiset) sitt tillholl, samt sina samträden med menniskior. Swedenborg RebNat. 3: 305 (1718).
2) till 2 c: sammanslutning l. förening (av ngra). Ett sådant samträde af flere Män, som interessera och delachtige äro uti Handel, kallas gemenligen Compagnier eller Bolag. Nordencrantz Arc. 104 (1730). —
(7 slutet) -TRÄNA.
1) träna tillsammans (med ngn l. ngra) för att kunna samverka väl; särsk. (sport.) om (idrottsman i) lag; jfr -tränad, -träning. Östergren (1937).
2) med avs. på person(er) l. djur: träna tillsammans (med annan person l. andra personer osv.) i syfte att uppnå god samverkan; särsk. (sport.) med avs. på (idrottsman i) lag; jfr -tränad, -träning o. -trimma. IdrBl. 1924, nr 7, s. 1. —
(7 slutet) -TRÄNAD, p. adj. om person l. djur: som gm träning tillsammans uppnått god förmåga att samverka (med en l. flera personer l. ett l. flera djur); särsk. (sport.) om (idrottsman i) lag; jfr -träna 1, 2. (Laget hade) en svårgenomtränglig halfbacklinie, men föga samtränadt försvar. NIdrL 1903, s. 66. Släden var en smula för tung och hundarna ännu ej samtränade. Bergman Kamtch. 85 (1923). —
(10) -TRÄNGD, p. adj. (†) sammanträngd (se samman-tränga I 1). Adlerbeth Æn. 249 (1811; om hop av personer). —
Spoiler title
Spoiler content