SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1965 SANNSKYLD l. SANNSKYLT, adj.; n. -skylt. Ordformer (-skyld 1560—1757. -skyll 1610—1727. -skylt c. 1676—1752, 1767 (möjl. att uppfatta ss. adv.)) Etymologi [av SANN, adj., o. SKYLD, adj. — Jfr SANNSKYLDELIGEN, SANNSKYLDIG] (†) 1) = SANNSKYLDIG 3. a) = SANNSKYLDIG 3 a. En persoon .. then ther stadeligen håller sig till then rätta och sanskylla evangeliske läro. OxBr. 12: 664 (1610). Widekindi G2A 329 (c. 1676). b) = SANNSKYLDIG 3 b. Sanskyld Gudz tienst. LPetri Psalt. 50 (1560). 2) = SANNSKYLDIG 4. Then Gudh sitt Fosterland ok Konung tiäna kan, / Mäd Troo, fast Bondefödd är sanskyld Adelsman. Lucidor (SVS) 193 (1672). Uti en när och sanskyld vänskap. 2RARP I. 2: 275 (1720). Du kloke Socrates du Vishets närmste Frände! / Vi finna ändtlig på en enda sannskyldt Lärd. UrFinlH 624 (1767). särsk. = SANNSKYLDIG 4 c. Vår store Konung .., en sannskyll Solens lijke. Lagerlöf Vitt. 30 (1694). Bergius Småsak. 7: 69 (1757). SAOB Alfabetisk lista sannolikhet subst. sannolikligen adv. sannoliknelse subst. sannolikt sannoman sannskyld adj. sannskyldeligen adv. sannskyldig adj. sannskyldigen sannskyldigt sannskyll Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
