publicerad: 1965
SCHACKRA ʃak3ra2 l. SJACKRA ʃak3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se d. o.), -ING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se avledn.); jfr SCHACKER.
Ordformer
(schackra (schjackra) 1800 osv. schakra 1709. sjackra 1912 osv. skackra 1674—1872. skakera 1633. skakra (skacra) 1678—1790)
Etymologi
[jfr d. sjakre; av t. schachern, av jiddisch sachern, av hebr. sāḥar, vandrade omkring (ss. försäljare)]
1) idka försäljning av kramvaror o. d., vanl. ss. kringvandrande försäljare; driva småhandel, särsk. med dåliga varor o. höga priser; ofta allmännare: göra affärer l. handla, i sht med mer l. mindre bedrägliga l. olagliga metoder l. under ivrigt o. påträngande ackorderande l. köpslående (särsk. i uttr. schackra med ngn l. ngt); i sht förr äv. övergående i bet.: ockra (se OCKRA, v. 2); jfr KOMMERSA, MÅNGLA. Och skall här effter ingen bårgare skakera och byta medh landtmannen wahra emot wahra. BtÅboH I. 10: 76 (1638). Att Observera .. 3. Att ingen tingh mera öfwereens kommer medh Rÿska genio, än som att köpslaga, skackra och bedraga. Palmquist ObsRyszl. 3 (1674). Allmogen klagar .. angående .. Saltstegringen .. och bönfalla det Kongl. May:t des nådige Ordres til Landzhöfdingarne täcktes låta afgå, som detta omåttelige skackrande och stegrande hindra kunne. Stiernman Riksd. 2143 (1697). Gifwa släta mynt-sorter i stället för goda eller på annat olofligt sätt skakra. Möller (1755; under billonner). Den gamle juden .. schackrade med diamanter och perlor. Scholander I. 2: 96 (c. 1870). (Utvandrarna) voro nästan alla godt, ärligt .. folk, hvilka .. (icke) sökte komma ifrån arbetet eller genom att schackra med indianer vinna en förmögenhet. Strindberg SvFolk. 2: 71 (1882). Han gick omkring med en låda / och schackrade. Ullman Silv. 118 (1918). Där uppe låg en stackars gammal människa och kämpade med döden. Och här nere schackrade den där asgamen med hennes hem. Siwertz Pagoden 186 (1954). — särsk.
a) (†) i uttr. schackra på ngt l. ngn, göra sig oskälig vinst på ngt l. ngn; i uttr. schackra på ngn äv.: skinna ngn vid handel l. köpslagan o. d. Humbla Landcr. 291 (1740). Den som annoterar (i dagboken på en gästgivargård) at han måst wänta länge (m. m.) .. löper fara at råka i obehagliga påföljder ibland en myckenhet bönder, ditkomne at .. skakra på den resande. Posten 1769, s. 858. Han schackrar på alt .. (dvs.) skinnar på alt. Weste FörslSAOB (c. 1815). Tegnér (WB) 7: 319 (1832).
b) med obj. (jfr 2, 3); dels i förb. med objektiv predikatsfyllnad betecknande resultat, dels i sådana uttr. som schackra i väg ngt, göra sig av med ngt gm schackrande, dels (o. numera företrädesvis) i ssgn BORT-SCHACKRA o. i särsk. förb. Fransman har köpt en part i riket, och engelsman två, och ryssen två och en half. Det finns folk, som sålt riket åt alla tre. .. Och det är så godt att nådigt majestät får veta det, innan de schackra hans krona kaputt. Topelius Fält. 5: 186 (1867). Han kom till den herreman, som åkt förbi honom i sjubb, för att sjackra iväg det bortslumpade rovet. Högberg Utböl. 2: 32 (1912).
c) oeg. l. bildl.: köpslå l. ackordera; särsk. i fråga om politiska förhandlingar o. d. (Riksdagsmannen) Hr Sjö tyckes än i dag sitta och schackra om sitt lands försvar i Sveriges riksdag. SDS 1901, nr 161, s. 2. Italien schackrade redan från begynnelsen av .. (år 1915) med Österrike-Ungern, huruvida det skulle bibehålla sin neutralitet eller ej. Wall Männ. 37 (1926). Mitt i en tid när alla och envar sälja sina själar för en grynvälling, motstod han manligen mammons frestelser och förespeglingar. Han schackrade aldrig ett ögonblick med anden och mätte icke andliga ting med världens guldvikter, men behöll sitt goda samvete. SvD(A) 1931, nr 180, s. 6.
2) [jfr 1 b] (numera bl. tillf.) köpa l. byta till sig l. tillskansa sig (ngt) med mer l. mindre bedrägliga l. olagliga metoder l. efter ivrigt o. påträngande ackorderande o. d.; lura till sig (ngt); ngn gg äv.: på sådant sätt driva handel med (ngt); äv. oeg. l. bildl. Lootszmännen .. (förbjudas), at colludera med Skepparne om Foote-tahlet af Skeppetsz diupliggiande, sampt med Skepparne at förtijga och undandöllja någon Foot .. der med at skackra Penningar i sin Pung. FörordnLootzw. 1696, § 5. Af oss skakrade .. (judarna) intet mycket, emedan ingen war, som wille drifwa handel med det han fådt af een så stoor keijsare som een hedersskiänck. SAgrell (1711) i KKD 5: 261. Låter du .. (en jude) gå borrt utan att antaga hans bud, så skall den underrättelsen, att hos dig något är att schjackra .. gå som en löpeld emellan hela Judaskaran, och blifva publicerad i synagogan. Rademine Knigge 3: 126 (1804). Hans kassa var just ej kontant, / Ty skackrade han proviant / Utaf Carthagos Judar. Stiernstolpe Blumauer 2: 21 (1814). Hvarför söker / Ej pappa pastorat, som tunnan öker? / — Nej, sade flickan, det är ej hans håg, / Att schackra själar för en tunna råg. Topelius Läsn. 4: 233 (1871).
3) [jfr 1 b] (mera tillf., ngt vard.) sälja (ngt), ”kursa”; särsk. i uttr. schackra ngt till ngn. Det blåste frisk nordväst, men Queenstown-fiskarne riskerade sina liv för att schackra äpplen till emigranterna. Cederschiöld Manh. 18 (1916).
Särsk. förb. (till 1 b): SCHACKRA AV 10 4. gm schackrande avhända (ngn ngt) l. av (ngn) tillhandla sig (ngt) för billigt pris. Weste (1807). —
SCHACKRA BORT 10 4. gm schackrande avhända sig l. sälja l. byta bort (ngt); äv. oeg. l. bildl. Dähnert 260 (1746). Jag har schackrat bort min häst emot ett ur och fått 20 riksdaler emellan! Weste FörslSAOB (c. 1815). Folk .. liknade .. (Markurell) vid en hästskojare i färd med att schackra bort en spattig krake. Bergman Mark. 38 (1919). Socialdemokratiska partiets organ Arbeiterzeitung skriver, att Österrike schackrat bort sin frihet. SvD(A) 1932, nr 191, s. 16. jfr bortschackra. —
SCHACKRA PÅ 10 4. i uttr. schackra på ngn ngt, gm schackrande få ngn att köpa ngt l. lura på ngn ngt. Sundén (1888). —
SCHACKRA TILL SIG 10 4 0 l. SCHACKRA SIG TILL 10 0 4. gm schackrande tillskansa sig (ngt) l. lura till sig (ngt). Ingen wiste säja mig, .. at Thrax war en god hushållare förän han .. skackrat sig til en god egendom. Dalin Arg. 2: 156 (1734, 1754).
Ssgr (till 1. Anm. Nedan anförda ssgr kunna äv. hänföras till schacker): SCHACKER-HÄXA. (tillf.) häxa som schackrar med kramvaror. Rydberg Faust 114 (1876). —
-JUDE. [jfr t. schacherjude] jude som sysslar med schackrande; särsk. om jude som ss. kringvandrande försäljare handlar med kramvaror; äv. bildl. Then, af hwilkens hand min man på borgning tagit, / En skacker Jude war, hwars hierta war beslagit / Med skifwor vtaf guld. Kolmodin QvSp. 1: 541 (1732). Den store schackerjuden general Booth. Brand 1905, nr 5, s. 6. Jerusalems skomakare vandrade numera omkring som en liten schackerjude och sålde kammar, band och tvålar, skillingtryck och lyckobrev. Siwertz Vindr. 68 (1919). —
(1 c) -POLITIK. [jfr t. schacherpolitik] politik som saknar större linjer o. går ut på att gm kohandel o. liknande metoder vinna (små) fördelar. Hjärne BlSpörsm. 96 (1900, 1903).
Avledn. (till 1): SCHACKRERSKA, f. kvinna som schackrar l. sysslar med schackrande; jfr schackrare. Blasco Ibañez Blod 234 (1923). IllSvOrdb. (1955).
Spoiler title
Spoiler content