publicerad: 1937
KOMMERS komær4s, förr äv. KOMMERSE (comme´rce Weste) l. KOMMERSIE, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. Förr användes äv. (med lat. böjning) den lat. formen commercium. Schmedeman Just. 184 (1619: Commercia, pl.). Swedberg Schibb. 256 (1716).
Ordformer
(förr äv. skrivet com(m)-. -ers 1748 osv. -erse (-ce) 1710—1885. -ersen (-cen), sg. best. c. 1720 osv. -erser (-cer), pl. 1676—1919. -ersie (-ercie) 1617 (: commerciers, gen. pl.), 1658 (: commercien, sg. best.)—1836 (: commerciernas, gen. pl. best.). commertier, pl. 1645)
1) (utom ss. förled i vissa ssgr bl. i fråga om ä. förh.) förbindelse l. beröring gm handel (ofta med ett annat land l. andra länder); handel (ss. en särskild näringsgren av nationalekonomisk betydelse); slag av handel, handelsgren; handelstransaktion; i pl. ofta liktydigt med: köpenskap, handelsväsen. Till alle frije commerciers och navigations i Östersiön försvar och defension. OxBr. 10: 198 (1617). Commercierne eller handelen med dhe främmande, indrog i rijket uthlänskt mynt. Dijkman Obs. B 3 a (1686). Samling Utaf Kongl. Bref, Stadgar och Förordningar etc. Angående Sveriges Rikes Commerce, Politie och Oeconomie. Stiernman (1747; boktitel). Quennerstedt StrSkr. 1: 346 (1907, 1919; i fråga om ä. förh.).
2) (i sht vard.) om handel med särskild tanke på den successiva omsättningen av varor l. (i skämtsam l. föraktlig mening) om tillfällig resp. moraliskt förkastlig försäljning av varor. Hur går kommersen? Kommersen gick friskt undan. Kommersen med osedliga bilder. Weste (1807; angivet ss. stundom förekommande familjärt för handel). Lördagarna gick kommersen (i bokhandeln) bäst. Petri Ouchterlony 22 (1924). Banhallen, som ser så löjlig och förvuxen ut med sina kiosker och salustånd utan kommers. Rogberg Hustru 6 (1928).
3) bildl.
a) (vard.) förhållande(t) att hava att göra med ngn, förbindelse, gemenskap, umgänge; numera företrädesvis (föga br.) om det förhållande att man (särsk. på ett mera livligt sätt) underhåller sig med ngn l. att en grupp personer (l. djur) underhålla sig med varandra l. föra stoj tillsammans. På en tid har all commerce oss emellan uphört. Leopold (SVS) II. 1: 111 (1780). Bremer Hertha 229 (1856). Starmammor hela sällskap / i stor kommers man såg. Gellerstedt Efters. 33 (1891). — särsk. (†) i pl.: umgänge, beröring. De, som känna mig, veta, hvad commercier jag med tjänstfolk har. Mitt hjärta är alltför noblet till att böja öronen till sådant folks skvaller och hvisperi. Ekeblad Bref 2: 59 (1658).
b) spelt. ett förr brukligt kortspel vari spelarna efter givningen hade rätt att (ett visst antal ggr) byta till sig nya kort ur talongen, varefter den vann som efter avslutad bytning lade upp de bästa korten; jfr KOMMERS-SPEL. Lindskog Spelb. 241 (1847).
c) (vard., numera föga br.) sysselsättning; förehavande, tilltag. CVAStrandberg 5: 312 (1865). Jaså är du framme i dag också? Du försökte dej på den kommersen (att anmäla dig som sjuk) i går med. Quennerstedt IndSold. 79 (1887).
Ssgr (i allm. till 1): A: KOMMERS-DEPUTATION. (-mers- 1879 osv. -merse- (-ce-) 1738—1889. -mersie- (-cie-) 1723—1910) (i fråga om förh. under frihetstiden) riksdagsutskott som hade att förbereda ärenden angående handel o. sjöfart; äv. om särskild avdelning med samma uppgift i ett större utskott (kallat kammar-, ekonomi- o. kommersdeputationen). Bergv. 1: 626 (1723). Heckscher EoH 185 (1922). SvRiksd. I. 5: 69 (1934). —
-KOLLEGIUM. (-mers- 1838 osv. -merse- (-ce-) 1689—1923. -mersie- (-cie-) 1670—1788 -mercii- 1651) ämbetsvärk (planlagt 1637 o. inrättat 1651) med uppgift att handlägga ärenden rörande handel, sjöfart, industri m. m.; jfr HANDELS-KOLLEGIUM 1. Stiernman Com. 2: 680 (1651). SFS 1929, s. 449. Anm. I gen. böjes ordet ofta på lat. sätt. I ä. tid förekom äv. fullständig lat. böjning. RP 7: 121 (1637: I Commerci-Collegio). SvUppslB 8: 469 (1931: Kommerskollegii). —
-LÄST. (-mers- 1851 osv. -merse- (-ce-) 1791—1918)
1) [efter d. kommercelæst, nor. kommerselest] (förr) mått för bestämmande av (i sht danska o. norska) fartygs dräktighet (motsv. 2 à 2,08 registerton). PT 1791, nr 90, s. 2. Hornborg Segelsjöf. 283 (1923).
2) (förr) benämning på ett stort rymdmått, motsv. 29,7 hl.; jfr HANDELS-LÄST. 2NF 17: 236 (1912). Flodström SvFolk 217 (1918). —
-RÅD, se B. —
(3 a) -SPEL. (-mers- 1843 osv. -merse- (-ce-) 1804—1821) [jfr fr. jeu de commerce, eg.: sällskapsspel] spelt. kortspel vari både beräkning o. slump (tur) spela en mer l. mindre viktig roll blandat spel; motsatt: hasardspel; jfr KOMMERS 3 b. Rademine Knigge 3: 136 (1804). Wilson Spelb. 306 (1888). —
-UTSKOTT~02 l. ~20. (-mers- 1934. -merse- (-ce-) 1771) (i fråga om förh. under frihetstiden) särskild avdelning i kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen; jfr -DEPUTATION. DA 1771, nr 154, s. 1. SvRiksd. I. 6: 62 (1934).
B (numera företrädesvis i vissa titlar): KOMMERSE-BORGMÄSTARE~0200. (-merse- (-ce-) 1791 osv. -mersie- (-cie-) 1688—1694) (i fråga om ä. förh.) handelsborgmästare. FörarbSvLag 1: 32 (1688). IT 1791, nr 73, s. 3 (fr. Hfors). —
-DEPUTATION, se A. —
-FAKTOR, m. (-merse- 1907 osv. -mersie- (-cie-) 1697) (i fråga om förh. under 1600-talet) person som förestod svenska kronans hus (”svenska handelshuset”) i ngn av städerna Moskva, Novgorod l. Pskov o. skulle främja svenska undersåtars handel i Ryssland samt lämna underrättelser om tillståndet i Ryssland. Kempe FabritiiL 173 (i handl. fr. 1697). 2NF 7: 1288 (1907). —
-KOLLEGIUM, se A. —
-LÄST, se A. —
-RÅD. (-mers- 1873—1888. -merse- (-ce-) 1719 osv. -mersie- (-cie-) 1685—1773)
1) titel för var särskild av de (ss. byråchefer tjänstgörande) ledamöter av kungl. kommerskollegium som i rang stå närmast under ämbetsvärkets chef. BoupptSthm 1689, s. 919 a (1685). SFS 1929, s. 450.
2) (i sht i Finl.) (till förtjänt affärsman o. d. utdelad) hederstitel utan motsv. befattning. FinlStatskal. 1856, s. 223. NordT 1920, s. 384.
Avledn.: kommerserådinna, f. hustru till (l. änka efter) kommerseråd (i bet. 1 o. 2). PH 6: 4550 (1757). SvD(A) 1929, nr 98, s. 6. —
-SPEL, se A. —
-TRAKTAT. (-merse- (-ce-) 1684—1845. -mersie- (-cie-) 1664—1740) (†) handelstraktat. RARP 9: 306 (1664). Gynther ConvHlex. (1845). —
-UTSKOTT, se A.
C (†): KOMMERSIE-BORGMÄSTARE, se B. —
-DEPUTATION, se A. —
-FAKTOR, se B. —
-KOLLEGIUM, se A. —
-RÅD, -TRAKTAT, se B.
D (†): KOMMERCII-KOLLEGIUM, se A.
Avledn.: KOMMERSA, v. (vard.) till 2: köpa o. sälja, handla (se d. o. 12 c), göra affärer; särsk. med tanke på livlig varuomsättning l. handelsrörelse av tillfällig l. moraliskt förkastlig l. tvivelaktig art; jfr SCHACKRA. Gynther ConvHlex. 48 (1845; angivet ss. brukligt på åtskilliga orter). Affärsinnehafvare, hvilka skylta och kommersa med osedliga bilder. SvD(A) 1916, nr 128, s. 6. Ett livligt kommersande försiggår i stadens butiker. SvGeogrÅb. 1928, s. 180.
Spoiler title
Spoiler content