publicerad: 1965
SCHEJK ʃäj4k l. SHEJK ʃäj4k, m.; best. -en; pl. -er32, äv. 40.
Ordformer
(schaich 1935, 1953. scheck 1785—1837. scheich (sjeich) 1845—1953. scheik (cheik, sjeik, -ck) 1771—1954. schejk (-kh) c. 1815 osv. schek 1750—1896. scheke 1750. schäjk 1893. shaikh 1953. sheik 1924—1937. shejk 1937 osv. sjejch 1881)
Etymologi
[jfr t. scheich, eng. sheik(h), fr. cheik, span. jeque; av arab. šaih, eg.: gammal man, till šāha, har vuxit, har blivit gammal l. vis]
arabisk hövding l. (allmännare) ledare l. lärare o. d. (äv. ss. hederstitel). Araberne sätta sig tilsamman i vissa hushåll, som intaga en plats, där de slå up sina tält. Denna hop utser en til sin Schek eller höfdinge. Hasselquist Resa 79 (1750). På Sinaihalfön bo fem beduinstammar med hvar sin schek eller höfding. Waldenström Österl. 669 (1896). Schek är .. en äretitel, hvarmed äfven andra ansedda män (än hövdingarna) benämnas. Därs. En bekant vetenskapsman blev .. god vän med en arabisk schejk, en ättling till profeten, som var så helig, att han kunde dricka vin trots koranens förbud. Nilsson FestdVard. 42 (1925). AlmfA 1963, s. 177. — jfr ARAB-, BEDUIN-, DERVISCH-SCHEJK. — särsk. [jfr SCHEJK-FILM, -NOVELL, -ROMAN, -ROMANTIK] om schejk tänkt ss. attraktiv o. romantisk (l. brutal) älskare; äv. bildl.: (attraktiv o.) romantisk älskare. Boye Ast. 166 (1931). Hon älskar en annan! Hon har mött sin schejk! SvD(B) 1943, nr 50, s. 8.
Ssgr: SCHEJK- l. SHEJK-DÖME. [jfr eng. sheik(h)-dom] schejks värdighet l. makt l. välde; äv. om område varöver schejk utövar sin makt. Schekerna hafva stor auktoritet och schekdömet går i arf från fader till äldste son. Waldenström Österl. 669 (1896). DN(B) 1957, nr 336, s. 2 (om område). —
-ROMANTIK. romantik innebärande en (falsk) försköning o. romantisering av schejker o. deras liv. Sparre HetKust. 22 (1934). —
Avledn.: SCHEJKERI104, n. (tillf.) (litteratur som innehåller) schejkromantik. Vi 1947, nr 29—30, s. 8.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content