publicerad: 1968
SISTERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr t. sistieren; av lat. sistere, bildat (med reduplikation) till stare, stå (se STÅ, v.) — Jfr ASSISTERA, EXISTERA, INSISTERA, PERSISTERA, RESISTERA m. fl.]
(†)
I. tr.; äv. med refl. obj.
1) refl.: infinna l. inställa sig (inför domstol l. till förrättning o. d.); äv. i fråga om förläggning av trupper: placera l. lägga (se LÄGGA, v. II 4 a) sig (i ett område); jfr II 1. (Riksrådet önskar att kanslern med sina trupper) sigh här nedre emellan Oderen och Elffwen (dvs. Elbe) sisterar, och ther igenom siökanten och Sweriges Chrona försäkrar. HSH 24: 332 (1633). Mest. Valentin Emrichs Son som .. är .. intentionerad att Sistera sigh till dhet af Hanss Kongl. Maij:tt i nåder förordnade Examen Chijrurgicum. HdlCollMed. 1692, s. 285. At hon för blödighet och swaghet skuld .. icke gitter sistera sig för thet Högwördiga DomCapitlet. VDAkt. 1731, nr 37.
2) bringa l. förmå (ngn) att inställa sig (inför domstol o. d.), ställa l. draga inför rätta; äv. med avs. på dömd person: införa (för verkställighet av dom); äv. med avs. på sak: draga inför rätta; jfr INSTÄLLA 7 (b). Så hafwe wij (dvs. G. II A.) befallatt wårt elskelige RijkzRådh, att the alle .. (Erik Rålambs) Faders Godz och Förlänninger som han af Oss hafwer bekommitt, i qwarsted sättie skole, till des han sin Son in för dem sisterer. Adlersparre HSaml. 1: 154 (i handl. fr. 1631); jfr BL 13: 109, 111 (1847). Sak (mot prästman skall) först angifwas i Consistorio .. och sedan ther han til någon capital-sak bunden warder, sisteras för wärldzlige domare. Schmedeman Just. 679 (1675). Brenner sisterades och wardt af hr Ä(rkebiskopen) offentel(ige)n afsagd ifrån thet presterliga ämbetet. 2PrästP 1: 247 (1720).
3) inställa sig med o. avlämna l. leverera (ngt). Gaffs dilation til then 28 Julij at sistera skepen eller frachta annat i stadhen. RP 1: 169 (1629).
4) hejda (ngt), hämma, stoppa; äv. med indir. obj. Gustaf II Adolf 534 (1629; med indir. obj.). På det .. (Tillys) vidare progresser må sisteres .. hafver K. M:tt (osv.). AOxenstierna 7: 34 (1632). Öfver allt, der kyrkan fälde dom, ansågo sig parlamenten (i Frankrike) befogade att mottaga vad, .. att sistera domens följder (m. m.). Forssell Stud. 1: 419 (1875). särsk. med avs. på blodflöde l. sjukdom. Den yttre blödningen sisterades. UpsLäkF 1867—68, s. 481. 2NF (1916).
II. intr.
1) infinna l. inställa sig (särsk. inför domstol o. d.); uppträda inför rätta; äv.: stå till svars (för ngn); jfr I 1. (En präst i Gbg) beropar sig der uppå, att han ähr Konungens tjänare i Danmark, och intet skyllig att sistera för någon. RP 2: 103 (1631). Iag (är) föranlåten at .. anföra fölljande ärindringar, dock ingalunda i acht och mening at här hos ett Riksens högtrespecterligit Stånd såsom någon part sistera (osv.). 2BorgP 5: 420 (1734). Bruuksfullmächtigen och notarien .. Anders Hoffman sisterade för rätten. UpplDomb. 9: 72 (1736). Ekbohrn (1904).
2) i uttr. sistera i l. vid ngt, stanna vid l. inskränka sig till l. nöja sig med ngt. (Rikets råd skulle överlägga med ständerna) om H. K: Mt. med Pommerens, Mechelborgz och Siöstädernes restitution vthj deres förre frijheet och welkor sistera skulle, eller och igenom wappen sökia en allmän religions freedh. RARP 1: 154 (1631). Stiernman Riksd. 829 (1631: hwar wedh).
Spoiler title
Spoiler content