[jfr lt. schamareren, schamereren, t. schamarieren, schamerieren; av fr. chamarrer, till ffr. chamarre (se SAMARIA, sbst.1)]
(†) pryda (klädesplagg o. d.) med band, galoner, spetsar o. d., garnera l. kanta (ngt med ngt); äv. med obj. betecknande person; äv. bildl. Breda Sölfwersnören till at schamerera tröijor, Böxor, kapoter och strumpor. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 91. Alla menniskior låta förgijlla och skammerera seig till kröningen så när som drånningens folk, de haa nappast bröde. Ekeblad Bref 1: 335(1654; rättat efter hskr.). 1. Brun Hatt Scamererat med Röda och wijta plomagier. BoupptSthm 1673, s. 289 b. Een hwijt råck schamereradt uti alla sömmarna med lagom breda gienombrutne guld-galoner. KKD 5: 124(1710). Fischerström 2: 144(1780; bildl.). Ekbohrn 1: 121(1904). — jfr SILVER-SCHAMRERAD.— särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkretare, om sätt att pryda ngt med band osv.; äv. konkret, om band osv. använda att pryda kläder med. KlädkamRSthm 1675, s. 390 b.Schulthess(1885).
