[sannol. av ä. t. schill, meningsskiljaktighet, oenighet, strid o. d., sidoform till ä. t. o. lt. schel(l), rotbesläktat med SKILJA]
(†) söndring, split, tvedräkt l. dyl. Vij moste stella in haat, splijt och inbörds skill, / När som en almen nööd på dörren klappa vill. Rosenfeldt Vitt. 255(c. 1690).
