publicerad: 1974
SKYGGLAPP ʃyg3~lap2, sbst.2 (sbst.1, se SKYGGA, v.2 ssgr), r. l. m.; best. -en; pl. -ar. Anm. Enstaka förekommer [jfr t. scheuklappe] hos Nemnich Waarenlex. 727 (1801) ordet skyggklappar, pl.
Etymologi
1) om var o. en av tvenne till förebyggande av skyggning hos drag- l. riddjur (i sht häst) tjänande lappar (vanl. av läder) som, fästade vid huvudlagets sidostycken, avskärma vartdera ögat från seende åt sidan. Möller 1: 209 (1782; 2: 1543 rättat till skyggläder). Björkegren 1891 (1786). Schulthess (1885; äv. om skygglapp använd på mulåsna). Mot skygglappars användning framhålles (bl. a.) .. att hästen, om skygglapparna äro illa gjorda eller oriktigt spända, utsättes för skafsår och andra lidanden. 2NF 25: 1257 (1917). (Vid begravningen) hade .. man haft serveter till skygglappar på hästarna, hopvikta och fästa vid betslet. Hagberg DödGäst. 367 (1937). För den lilla svarta likvagnen var spänd en gul liten häst .., skrudad i svarta skygglappar som såg lika ovana ut på honom som hattarna på klockarn och prästen. Ekelöf Utflykt. 20 (1947).
2) oeg. l. mer l. mindre bildl. Björkegren 1680 (1786). (Sömngångaren) rör sig och handlar så att säga med skygglappar för ögonen, som utesluter allt, som icke ligger i den linje den starkt begränsade afsikten uppdrager. 2NF 26: 392 (1917). — särsk. (i sht i vitter stil) i vissa bildl. anv.
a) betecknande (av viss livsåskådning l. uppfattning l. visst beslut o. d. betingad) inställning l. psykisk spärr o. d., som avhåller l. hindrar ngn från att uppträda l. se l. återge o. d. ngt på ett allsidigt l. objektivt l. konsekvent l. riktigt sätt l. som ngn (av bekvämlighetsskäl o. d.) etablerar för att slippa se verkligheten sådan den är l. kunna överse med l. bortse från ngt o. d.; stundom liktydigt med: ensidighet, inskränkthet, trångsynthet, dogmatism, partiskhet; nästan bl. i pl.; särsk. dels i sådana uttr. som ha skygglappar för ögonen l. vara försedd med l. se ngt med skygglappar, vara ensidig l. trångsynt l. partisk o. dyl. l. se ngt ensidigt osv., blunda för verkligheten l. (obekväma) fakta, icke (vilja) se ngt sådant det är o. d.; sätta skygglappar för ögonen, förbise l. blunda för verkligheten, göra sig ”blind” o. d.; sätta skygglappar för ngns ögon, göra att ngn blir ensidig l. trångsynt l. partisk o. dyl. l. icke förmår se ngt objektivt l. allsidigt o. d.; dels i sådana uttr. som icke ha ngra skygglappar l. se ngt utan skygglappar, icke vara ensidig osv., icke blunda för verkligheten l. göra sig ”blind”, se ngt allsidigt l. opartiskt l. ss. det verkligen är o. d. AB 1873, nr 78, s. 2 (i sg.). Det heter (i Aftonbladet) att vi (dvs. Samtidens redaktion) se .. (frågan om myntkonventionen) ensidigt och med ”skygglappar”. Samtiden 1873, s. 239. Ovidius gör .. (i diktsamlingen ”Amores”) intryck af en med skygglappar försedd erotoman, hvars hjärna ej förmår rymma tankar af annat än ett enda slag. Schück VLittH 1: 530 (1900). (I ett lagförslag angående ideella föreningar) finnes en paragraf om osedlighet som, om den är uppenbar, kan medföra .. (en förenings) upplösning. Vilka skygglappar som föreningarna skola anlägga, eller hur högt sedligheten skall sitta föreskriver icke lagen. Förbundet 1911, nr 4, s. 2. Ententen .. sätter dubbla skygglappar för ögonen för att slippa se vad fienden uträttat på främmande mark. AB(A) 1917, nr 3, s. 3. (Tolstoj) är realist, men han är icke doktrinär; han har inga skygglappar. Böök 4Sekl. 130 (1928). Hon skulle aldrig mera kunna se livet .. utan skygglappar. Hellström Malmros 337 (1931). Edfelt Högm. 50 (1934; i sg.). Religionen .. sätter skygglappar för deras ögon, och de kunna ej längre se vad livet är eller borde vara. Olzon Buck KämpÄng. 190 (1937). särsk. med bestämning utgörande ett adj. l. ett sbst. i genitiv, angivande l. karakteriserande arten av inställning l. psykisk spärr osv.; stundom äv. i uttr. ngns skygglappar, om ngns trångsynthet l. dogmatism o. d. Opitz, Gryphius m. fl. .. hava ej några dogmatiska skygglappar för ögonen, som hindra dem att observera de andliga rörelserna i utlandet. Schück AllmLittH 3: 624 (1921). Jonas .. (som beslutat att hädanefter avstå från kvinnor) levde med det stora beslutets skygglappar (o. märkte därför inte att han började bli förälskad). Siwertz JoDr. 182 (1928). Så fort .. (Michelets) inbillning kommer i rörelse, kan han slippa undan idéernas skygglappar och plötsligt betrakta tingen från en ny sida. BonnierLittH 4: 232 (1930). Med partipolitiska skygglappar för ögonen. NDA(A) 1935, nr 104, s. 6. Jag räddades från specialistens skygglappar. Siwertz Förtr. 25 (1945).
b) i uttr. med l. utan skygglappar, ss. attribut till bok l. kritik o. d., betecknande att vederbörande bok osv. icke går resp. går rakt på sak l. är resp. icke är ensidig l. dogmatisk o. d.; äv. ss. förled i ssgr, angivande l. karakteriserande det som omtalas i senare ledet ss. trångsynt l. inskränkt l. dogmatiskt l. partiskt o. d. En bok utan skygglappar. Lagercrantz Krusenstjerna 227 (1951). Vetenskaplig kritik, med eller utan skygglappar, travar .. (gärna) i detaljernas hjulspår. Ahnlund i 3SAH LXV. 2: 265 (1955).
Ssgr: A: (1) SKYGGLAPP-FÖRSEDD, p. adj. (mera tillf.) särsk. bildl., motsv. skygglapp 2 a. Gullberg Terzin. 94 (1958).
B: (2) SKYGGLAPPS-BLINDHET~02, äv. ~20. med. form av halvblindhet kännetecknad av felande syn åt sidorna mot tinningshållet. Wernstedt (1951). —
(2 a) -POLITIK. (i vissa kretsar) om trångsynt l. inskränkt politik l. politik som blundar för sanningar l. realiteter. SvD(A) 1961, nr 70, s. 4.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content