SLAMPAMP, n., l. SLAMPAMPEN l. SLÅPAMPAN, f.?, l. SLÅPAMPER, n.?
Ordformer
(slampamp 1544. slampampen 1543. slamp pamp 1629. slå pampan 1529. slåpamper 1582)
Etymologi
[liksom ä. dan. o. dan. dial. slampamp, d. slampamper av mlt. slampamp l. t. schlampamp, samhörigt med mlt. slampampen, t. schlampampen (se SLAMPAMPA); jfr ä. d. slamp, svirande, mht. slamp, kalas, dryckeslag, t. schlamp, frosseri o. svirande, kalas, dryckeslag; för formerna med slå- jfr ä. d. slapampe (se SLAMPAMPA) samt slå pamp (se SLAMPAMPA anm.), i sv. ombildningar med anslutning till SLÅ, v.]
(†) frosseri o. svirande, liv i sus o. dus; yppigt gästabud l. dryckeslag. Wij wette jcke om wår taske wil recke tiil att holla tig eller någhen annen aff Wåre befalnigxmen frij slå pampan wppe mett örther (dvs. kryddor) Tystöll (dvs. tyskt öl) Win oc annett slikt. G1R 6: 73 (1529). (Kristus) war gången icke til något stoort Pankeet och slåpamper, vthan til at äta brödh. PErici Musæus 2: 277a (1582; t. orig.: Schlampamp). — särsk.
a) i vissa uttr.
α) hålla (stort) slampamp, hålla (stora) utsvävningar, frossa o. svira (i stor stil). Wij haffwe fått eders samfälte .. skriffuelse vm the Ryske Sendebudt, aff hwicke wij förnimme, att the wele holle stortt slampamp, och late flux skippe vp (dvs. duka upp) för sich. G1R 16: 688 (1544). Effter wij icke tilsinnes äre, late holle .. någett slampamp eller monge härregästebodt, vtan (osv.). Därs. 697.
β) ligga på sin slampampen, (ivrigt) hålla på med att frossa o. svira (jfr LIGGA 16 a). Eij heller vnderholle wij eder förthenskuld, atj altijd schole liggie på eder slampampen och vdj Lakane säng. G1R 15: 323 (1543).
b) övergående i adverbiell anv., i uttr. ränna slampamp, ränna omkring i sus o. dus l. under frossande o. svirande. Schroderus Hoflefw. 175 (1629: ränna slamp pamp; t. övers.: schlampampen gehen).
