[sv. dial. (Dalarna) smudra; liksom ä. d. smudre av lt. smuddern, motsv. nl. smodderen, avledn. av smudden (se SMUDDA, v.). — Jfr SMUDDRIG]
(†) smutsa l. söla ned (ngt). Finsz och mongen ibland förslokarna (dvs. förridarna) smudrat och suddat. BröllBesv. 174(c. 1660; uppl. 1970; andra hskr. har smuddat). TrenchierB 3(1696; i p. pf., om bordduk). Ihre 676(1769). — jfr BE-SMUDDRA.
