SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1980  
SNITSA snit3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(schnits- i avledn. 1736 (: schnitsare). snets- i avledn. 1673 (: Snetsare)—1784 (: snetsare). snids- c. 1755. snits- (-tts-, -tz-) 1543 (: snitzwärck) osv.)
Etymologi
[av t. schnitzen, skära, snida, av mht. snitzen, skära i stycken, snida, intensivbildning till schneiden (se SNIDA, v.1) — Jfr SNESSER, SNITS, SNITSLA]
1) (†) skära i trä, snida; äv.: göra (stock) slätare gm skrädning (se SKRÄDA, v. 1 slutet); jfr SNITS 1. Schultze Ordb. 4650 (c. 1755). Dessa (för uthustaken avsedda) hång höggos i skogen .. utan vidare snitsning än att endast barken skalades bort. Stolt Minn. 11 (1879). En eller två väl snitsade stänger. Därs. 18.
2) (vard., i sht sport.) bete sig l. uppträda med snits (se d. o. 2) l. på ett snitsigt sätt, göra snitsiga prestationer, vara snitsig; äv.: röra sig snitsigt; äv. tr.: utföra (ngt) på ett snitsigt sätt, göra (ngt) snitsigt; i sht i särsk. förb. o. ss. senare led i ssgn TILL-SNITSA. Nu blev det (under bandymatchen) mycket vackert att se Månsson ismata och Hille luftbolla och snitsa, men vidare effektivt var det inte. IdrBl. 1924, nr 18, s. 1. (Diskus-) Kastet skulle snitsats mera till vänster. Tegnér Stadion 100 (1934, 1938). Vi 1951, nr 12—13, s. 20 (: snitsa runt; i fråga om skridskoåkning).
Särsk. förb. (till 2; vard.): SNITSA IHOP10 04. elegant sätta l. röra ihop (ngt). NTid 1949, nr 109, s. 8 (med avs. på omelett). —
SNITSA IN10 4.
1) sport. på ett snitsigt sätt förpassa in (en boll l. ett mål o. d.). Djurgårdens segermål snitsade Murren Granholm in med ryggen mot mål och i minimal vinkel. IdrBl. 1924, nr 73, s. 9.
2) komma in l. göra entré på ett snitsigt sätt. DN 1967, nr 27, s. 10. —
SNITSA OMKRING10 04. fara omkring på ett snitsigt sätt. Vi 1954, nr 33, s. 10 (om måsar). —
SNITSA OPP, se snitsa upp. —
SNITSA TILL10 4. jfr tillsnitsa.
1) sätta snits på (ngt; se snits 2 slutet); äv. bildl. Molin SSkr. 115 (1894). Stangenberg Skämtd. 111 (1921; bildl.).
2) på ett snitsigt sätt åstadkomma (ngt). Sedan snitsade de snabba matforspojkarna till 3 sylar (dvs. mål). IdrBl. 1935, nr 112, s. 10. —
SNITSA UPP10 4 l. OPP4. på ett snitsigt sätt förpassa (ngt) upp; äv.: göra (ngn l. ngt) snitsig(t) l. snitsigare, höja elegansen hos (ngn l. ngt; särsk. refl.). Den charmanta domaren Fogg har just snitsat upp (det för lottning vid fotbollsmatchen använda) myntet i luften. IdrBl. 1935, nr 71, s. 2. Damerna hade i allmänhet snitsat upp sig. Herrarna var i smoking. Hedberg SnällBarn 245 (1958).
Ssg (till 1; †): SNITS-VERK. [jfr t. schnitzwerk] gm snidning framställt ornament, snideri. Wår Lille Cammer medh thet snitzwärck motte bliffwe tilrede giord. RR 17/3 1543. Altarprydnadens besynnerliga förgylda snitsverk. Lundgren MålAnt. 1: 127 (1870).
Avledn.: SNITSARE, om person m.//ig., om sak r. l. m. [jfr t. schnitzer, person som snidar, kniv för träbearbetning]
1) (†) till 1: kniv för snidning l. annan bearbetning av trä; jfr snesser. 2. st. Snetsare 26. st. Huggejärn. BoupptSthm 1673, s. 94 a. Den enklaste af alla (knivar) är snitsaren .., som brukas af snickare, tunnbindare, korgmakare, m. fl. Eneberg Karmarsch 1: 109 (1858).
2) [jfr sv. slang snitsare, pojke, kamrat (Langenfelt OffJarg. 277 (1947))] (vard.) till 2, om person som beter sig snitsigt l. sätter snits på det han gör, snitsig person (särsk. om person som yrkesmässigt sysslar med utformning av exteriör hos varor, formgivare); äv. i uttr. snitsare på att göra ngt, om person som gör ngt på ett snitsigt sätt. Folk ska inte längre behöva dra på munnen över att ett strykjärn formgivits av en namngiven snitsare. DN(A) 1966, nr 137, s. 14. Det tar nog några år innan man (om man ägnar sig åt yoga) är uppe i samma klass som snitsarna i Tibet. DN 1970, nr 45, s. 11. Han är snitsare på att fälla träd. Därs. nr 320, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content