SNOGG snog4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[möjl. etymologiskt identiskt med sv. dial. snugg, m., kort tobakspipa, kort båt, kort piska, till stammen i SNUGGA, sbst.]
(i vissa trakter, förr) redskap för fiske (av lax) i (mera stilla vatten i) älv, bestående av en kort kilnot tjänande ss. fiskgård o. en landarm (som ledde fisken in i gården); äv. inskränktare, om själva gården (kilnoten). En snogg .. bestod av en rad (dvs. landarm) och en ”gård” i vinkel nedströms om raden. MeddLantbrStyr. 1927, 5: 82. Raden, som bands av lika fint garn som själva snoggen .. var så slakt upphängd på några pålar .. att lax, som .. släppte sig ner för floden, kunde fastna. Därs. 82. Snogg utan snutpåle har tillfälligt använts vid Åmot så sent som c:a 1905. Snogg med snutpåle användes t. ex. ännu omkring 1865—1870 på Lagans södra sida. Därs. 83.
