(seffella c. 1550. sidfylla 1638—1749. siffille- i ssg 1743 (: Siffillerot)—1762 (: Siffille eller Huslöks-rot). sifille- i ssg 1683 (: Sifille-rot)— 1733 (: Sifille-Rot). sofylla (soo-) 1638—1757. soofylle 1683. zefelle c. 1650)
Etymologi
[fsv. säfylla, säfilla, taklök; jfr nor. dial. sifylla, seifylde m. m., fjällbrud, feng. sinfulle, taklök; av fsv. si-, sä-, resp. fvn. sí-, feng. sin-, alltid, överallt (se SINNGRÖN), o. avledningar av FULL, adj., efter lat. sempervivum, taklök (se SEMPERVIV); med avs. på formen sid- jfr blåd (se BLÅ); formerna på so- bero på anslutning till SO,sugga; se närmare RNordhagen i Maal og Minne 1934, s. 106 ff.]
(†) växten Sempervivum tectorum Lin., taklök, huslök; äv. i utvidgad anv., dels om växten Sedum telephium Lin., kärleksört, fetblad, käringkål, dels om växten Scrophularia nodosa Lin., flenört. 2LinkBiblH 4: 84(c. 1550; om kärleksört). Dybeck Runa 1845, s. 62(cit. fr. 1645; om taklök). Tillandz D 8 b(1683; om flenört). Serenius Kkkk 1 a(1757; om kärleksört).
Ssg (†): SIFYLLE-ROT. växten Sempervivum tectorum Lin., taklök, huslök; äv. i utvidgad anv., om växten Sedum telephium Lin., kärleksört, fetblad, käringkål. Dybeck Runa 1845, s. 62(cit. fr. 1683; om taklök). Bruno Gumm. 158(1762; om kärleksört).
SAOB
