SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPILÅPIPA spil3o~pi2pa l. spi3lo~, äv. SPILOPIPA spil3ω~pi2pa l. spi3lω~ l. -o~, r. l. f.; best. -n; pl. -or.
Ordformer
(spilo- 1943—1951. spilå- 1951 osv.)
Etymologi
[sv. dial. (Dalarna) spillopipa; av SPELA, v.1, o. PIPA, sbst.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. mus.) om svenskt (i sht i Dalarna trakterat) folkligt blåsinstrument (flöjt) av trä (med åtta fingerhål); jfr SPEL-PIPA. SvD(B) 1943, nr 214, s. 6. Nu leta de (dvs. folket i Dalarna) efter anden i spilopipa / och fara i fädrens spår per bil. Vi 1951, nr 42, s. 6. Spilåpipan är en enkel spelpipa av gran med åtta fingerhål. DN 1970, nr 223, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content