SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPINA spi3na2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. spina (med kort i), av fsv. spini, spene (se SPENE). — Jfr SPINJA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) på strömmingssköt o. d.: grovt snöre som förenar den i överkanten av garnet löpande telnen med redskapets överteln; jfr SPINJA. RedNordM 1927, s. 22. SvFiskelex. 547 (1955).
Spoiler title
Spoiler content