publicerad: 1985
SPIRITUALISTISK -is4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. spiritualistisk, t. spiritualistisch, eng. spiritualistic]
1) (i fackspr., i sht teol.) motsv. SPIRITUALISM 1 o. SPIRITUALIST 1. På närmare eller fjärmare avstånd från den officiella lutherdomens gräns spårar man årtiondena omkring 1600 ständigt talrikare tecken till den inom alla samhällsklasser ökade spridningen av denna friare, spiritualistiskt betonade religiositet. 3Saml. 15: 5 (1934). (Mystikerna) voro på frammarsch vid denna tid (dvs. slutet av 1300-talet) och Wyclif hade redan så starka inslag av spiritualistisk åskådning, att ett samgående icke skulle ha varit otänkbart. KyrkohÅ 1937, s. 90. I sin kamp mot de spiritualistiska strömningarna, som höllo andebegåvade men ostuderade lekmannapredikanter för mer än studerade och lärda präster, hävdade Luther (osv.). Askmark SvPrästutb. 36 (1943).
2) (knappast br.) motsv. SPIRITUALISM 2, SPIRITUALIST 2: som var en spiritual(s) l. som representerades l. uppbars l. utgjordes av spiritualer (se SPIRITUAL, sbst. 1). Från midten af 1200-talet stå (inom franciskanorden) emot hvarandra en konventualistisk riktning, som önskade ordens omgestaltning efter de förändrade förhållandena, och en spiritualistisk, som fasthöll vid Frans' armodsideal. 2NF 8: 1069 (1908).
3) filos. motsv. SPIRITUALISM 3 o. SPIRITUALIST 3, o. motsatt: materialistisk; särsk. dels i det numera obrukliga uttr. spiritualistisk idealism, åskådning hävdande att den sanna verkligheten består av medvetna andar, dels (om åskådningssätt l. religion o. d.) övergående i bet.: som grundar sig på föreställningen om andar l. själar; stundom äv. i utvidgad anv., allmännare, i uttr. betecknande att ngt har med inre (känslo)upplevelse att göra, särsk. liktydigt med: immateriell l. översinnlig l. andlig l. förandligad l. själisk o. d. (stundom äv. om lyrik o. d., övergående i (nedsättande) bet.: som saknar substantiellt innehåll, förtunnad), o. i denna anv. särsk. motsatt: realistisk (se d. o. 4) l. naturalistisk (se d. o. 2). LittT 1797, s. 223 (: den Spiritualistiska Idealismen, sg. best.). Äfven den samtida spiritualistiska filosofien fördömdes (åren närmast efter franska revolutionen), då dess satser kommo att sammanfalla med den positiva religionslärans. PedT 1890, s. 359. Det är så ofta så för mig nu när jag tänker på nya produktiva möjligheter att jag har svårt att besluta mig för att tro på lyriken — sådan den nu ser ut — modärn, spiritualistisk, gränslöst begränsad och obegränsad. Ekelund Brev 1: 79 (1907). Att de förmenta materialistiska konsekvenserna ur naturvetenskaperna ej äro själfklara, bestyrkes .. af det faktum, att många framstående moderna naturforskare intagit spiritualistisk eller dualistisk ståndpunkt. 2NF 17: 1238 (1912). Brännålderns dödstro .., vilken påminner om den senklassiska tidens mer spiritualistiska åskådningssätt, förutsatte själens omedelbara frigörelse och flykt till en avlägsen, lyckligare värld. Fornv. 1921, s. 168. Det var .. det spiritualistiska draget i hans (dvs. Maeterlincks) dramatik som .. (Strindberg) uppskattade. Lamm i 3SAH LIII. 2: 146 (1942). Namnet Beatrice och figuren (i Levertins Legender och visor) stammar från Dante och det faller över dem en återglans av den spiritualistiska och mystiska erotiken. Böök Därs. LIV. 2: 136 (1943).
4) (i fackspr., numera företrädesvis i spiritistiska kretsar) motsv. SPIRITUALISM 4 o. SPIRITUALIST 4: spiritistisk. Spiritualistiska artisters försök att porträttera våra aflidna anhörigas luftiga spökbilder. Setterblad Mackenzie 40 (1887). Spiritualistiska riksförbundet stiftades 1938 med uppgift ”att i samband med föreningar i Sverige och utlandet sprida kunskap om spiritualismen”. 2SvUppslB (1953).
Spoiler title
Spoiler content