publicerad: 1998
SUPER- ssgr (forts.; jfr anm. sp. 14582):
(4 (o. 6 b)) SUPER-CIRKUS30~20. om cirkus med många o. lysande cirkusartister o. cirkusprestationer. GHT 8⁄9 1961, s. 13. —
(4) -CROSS sɯ1perkros4, r.; best. -en. [av amerik. eng. supercross, av supermotocrosscountry, av fr. moto-cross, av moto, kortform för motocyclette, motorcykel, av moto-, motor (se motor) o. eng. crosscountry, adj. o. sbst., terränggående resp. terränglöpning, av cross, prep., över, tvärsöver, genom, sidoform till across, dets., av meng. acrois, av anglofr. an croiz, av lat. in, i, på (se i, prep. o. adv.) o. cross (se kors) o. country, land, terräng, ytterst av lat. contra, mot (se kontra)] sport. om tävlingsform i motocross med högre o. längre o. svårare hopp o. där deltagarna tävlar på arena. GbgP 5 ⁄ 9 1984, s. 31. —
(4, 6 b) -DATOR30~20. [med avs. på senare leden se stor-dator] (i fackspr.) dator(anläggning) med extremt hög prestanda. SåAnvDat. 60 (1973). En bra dator klarar av uppemot hundra miljoner operationer på en sekund. En superdator klarar uppemot en miljard. DN 1 ⁄ 3 1983, s. 15. —
(7) -DEKLARATION. (†) nytt tillkännagivande l. utlåtande ”extratillkännagivande”. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 206 (1837). —
(6 b) -DEMOKRAT30~002. om verklig l. sann l. riktig (se d. o. I 7 b) demokrat. SvD 17⁄4 1970, s. 4. —
(6 b) -DOLDIS ~d å2ldis l. -o-, m.//ig.; best. -en; pl. -ar. [senare leden avledn. av dold; med avs. på bildn. jfr poppis] (vard.) motsatt: superkändis. Superdoldisen inom svensk förlagsvärld, skeppsredare Einar A Hansen i Malmö. DN 5 ⁄ 12 1982, s. 23. —
(3) -EGO30~20. (i fackspr.) om den kontrollerande o. censurerande instans i människans psyke, som är överordnad jaget, överjag. 2SvUppslB (1953). Superego .. (dvs.) överjaget, ”samvetet” enligt Freud en av själslivets tre funktionsgrupper. Lindskog o. Zetterberg (1981). —
(4) -ELLIPS30~02. [av d. superellipse; termen myntad 1959 av den danske författaren, designern o. konstnären P. Hein] (i fackspr.) om plan sluten kurva med övergångsform mellan ellips o. rektangel (bl. a. utnyttjad i modern stadsplanering); äv. om ngt (lokal l. bord o. d.) med sådan form som en superellips har. Med hjälp av elektronhjärnor räknade Hein fram superellipsen, en form, som bildar en harmonisk övergång mellan rektangel och ellips, mellan kantigt och runt. Och sådant blir Sergelstorg, trafiktekniskt väl avrundat och — som man har anledning tro — formellt vackert. SvD(A) 24 ⁄ 4 1965, s. 7. Därs. 27 ⁄ 12 1974, s. 9 (om bord).
Spoiler title
Spoiler content