SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SUPPLIKATIE, r. l. f. l. m.?; pl. -ier (G1R 24: 141 (1553)) l. -ia (HSH 7: 29 (1589)); l. SUPPLIKATS, f. (2SthmTb. 24⁄11 1547, Cavallin Herdam. 5: 341 (i handl. fr. c. 1685)) l. n. (G1R 29: 310 (1559), Schroderus Os. III. 2: 40 (1635)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. =; l. SUPPLIKAS, f. l. n. (TbLödöse 226 (1590), Därs. 378 (1596)); best. (ss. n.) -et.
Ordformer
(subli- 1620. supli- 1544—1632. suppli- 1541—c. 1685. -casset, sg. best. 1665. -catia, pl. 1589. -catie 1544—1553 (: supplicatier, pl.). -kas (-c-) 1590—1662. -kats (-c-, -z) 1541—c. 1685 (: Supplicatzer, pl.))
Etymologi
[jfr ä. d. supplikatz, ä. t. supplikatz, supplicaz; ytterst av lat. supplicatio (se SUPPLIKATION)]
(†) supplikation, supplik; äv. inlaga (se d. o. 3) l. besvär (se d. o. III b, d), skriftligt krav (på ngt); jfr SUPPLIKAT. Hans Supplicatz till Kon:ge M:t, m(edh) hans egin hand scriffuen. UpplDomb. 3: 95 (1541). Larss Andersson inlägger ett supplicas emot Johan och Renhollt Bökman om Nockebÿ gård. 3SthmTb. 10: 275 (1618). Så att alle Breeff Supplicatzer Klagemåål, Befallningar, Resolutioner, .. allt huadh Rättegångar och Rättegångzprocesser angåår, dett skall föras i sitt registratur för sigh. LReg. 212 (1635). Inlade Nils Biors[on] en supplicats om den gestning hele Rethen hono(m) pålackt hafuer at betala. GävleDomb. 167 (1636). Hwarom (dvs. biskopsfamiljens hälsa) iagh alltijdh i dhet himmelska Cancelli skall inleggia mine ödmiuke Supplicatzer. Cavallin Herdam. 5: 341 (cit. fr. c. 1685).
Ssgr (†): SUPPLIKATS-SKRIVELSE. skrivelse som utgörs av en supplikation, supplikation. G1R 20: 193 (1549).
-VIS, adv. i form av supplikation(er). Och ther I af samme svar icke ytermeera hugsvalelse bekomma än nu skedt är, måge I, gode männ, samptligen supplicatzvijss till oss låthe stelle alle besväringer, som I .. hafve emott för:ne Laghe Trudssonn och andre flere. G1R 23: 375 (1552).
Spoiler title
Spoiler content