publicerad: 2000
SYRSÄTTA sy3r~sät2a, v.2, äv. SYRESÄTTA sy3re~sät2a, v. -sätter, -satte, -satt, -satt. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(syr- 1795 osv. syre- 1947 osv.)
Etymologi
(i fackspr.) förena (ngt) med syre, tillföra syre till (ngt); oxidera (se d. o. 1); äv. dels utan obj. (se d slutet), dels refl. (se c); ofta i pass. l. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Fostrets Blod .. renad och syrsatt går till det samma igen och cirkulerar der, under det att Modrens föres genom Vena cava till Hjertat, för att uti hennes Lungor å nyo renas och syrsättas. LittT 1795, s. 219. JGGahn (1808) hos Berzelius Brev 9: 40 (i p. pf.; om metall). Syrets förening med en annan kropp kallas Syrsättning eller Oxidering. Hartman Naturk. 39 (1836). Andningens uppgift är ju först och främst att syrsätta blodet. Henningsson Välläsn. 11 (1915). Framställningen av osmidbart järn ur malmen, genom en avsiktlig ökning av kolhalten, och en därpå följande färskning eller syrsättning av denna mellanprodukt för dess förvandling till smidbart järn banade sig .. med nödvändighet väg. Heckscher SvEkonH 1: 149 (1935). FoFl. 1945, s. 233 (i p. pf.; om vatten). Om grönalgerna skadas av kemikalier kan de inte syrsätta haven och luften. Då slutar vi andas. Wästberg Luftb. 273 (1969). — särsk.
b) (†) med adverbiell bestämning inledd av prep. till, vars huvudord betecknar resultatet av en oxidation; särsk. dels i uttr. syrsätta ngt till ngt, förena ngt med syre o. bilda ngt, dels i uttr. ngts syrsättning till ngt, ngts bildning l. förvandling till ngt. Pröfningen med arseniksyrlighet grundar sig på chlorns egenskap att, då vatten är närvarande, åstadkomma arseniksyrlighetens syrsättning till arseniksyra, under det att den sjelf förvandlas till saltsyra. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 69. Utgående ifrån den omständigheten, att svafvelmolybden kan vid upphettning, under tillträde af luften, efter hand syrsättas till molybdensyra, uppgjorde vi följande theori. VetAH 1848, s. 77. Svafvelblomma är ej tjenlig till krut, emedan det innehåller svafvelsyrlighet, som i fuktig luft syrsättes till svafvelsyra. Fries Krutl. 21 (1869). Öfver det starkt upphettade blyets yta inblåses en kraftig luftström, som syrsätter blyet till blyoxid. NF 1: 193 (1875).
c) (†) refl.: bli syrsatt, syrsättas, oxidera (se d. o. 1 a); särsk. i uttr. syrsätta sig till ngt, förenas med syre o. bli l. förvandlas till ngt. Det glödande jernet .. syrsatte sig på bekostnad af kalit och reducerade en del deraf. Lyceum 2: 147 (1811). Qväfoxiden bortgår och syrsätter sig i luften till salpetersyrlighet. Fock 1Fys. 589 (1855). Som ett fall af förmultning kan man anse s. k. ättikjäsning, hvilken beror derpå, att alkohol syrsätter sig till ättiksyra. UB 5: 142 (1873). Att mäsken, så snart den kommer i beröring med luften, syrsätter sig, är bekant, hvarvid hufvudsakligen mjölksyra bildas. Lindberg Ölbr. 71 (1885).
d) bildl. Anlag och förmögenheter, som förvissna om de icke få växa efter sin art, som syrsättas och förgiftas af brist på rum i verlden. Samtiden 1873, s. 136. Syrsatt med en dosis västeuropeisk intelligens skulle det socialistiska Tyskland absolut behärska vår värld. Nilsson Kabb. 82 (1915). — särsk. (numera bl. tillf.) utan obj. Drömmarne blefvo tankar .. reflexioner, som syrsatte och upplöste. Strindberg Skärk. 76 (1888).
Ssgr (i fackspr.): SYRSÄTTNINGS-FENOMEN. jfr fenomen I 1. Syrsättningsfenomenet blef .. genom det Elektriska momentet hos metallerna flyttadt från kopparen till zinken. Lyceum 2: 131 (1811). —
-GRAD. grad av syrsättning. Nitrösa gaset, hvilket vi förr ansedt för Qväfvets första syrsättningsgrad. LittT 1797, s. 422. Davy fann att .. (kalium och natrium) kunde antaga en ringare syrhalt och formera en lägre syrsättningsgrad än alkalit. Lyceum 2: 139 (1811). Likasom en metalloids eller metalls syrsättningsgrader äro olika .. så kan en basis eller oxid äfwen stundom mottaga en olika, men alltid bestämd, myckenhet syra till saltbildningen. Hartman Naturk. 42 (1836). —
-KAPACITET. Syresättningskapacitet, betecknas SK .. (dvs.) maximalt värde för luftningsanordnings förmåga att överföra syre till ett vatten. TNCPubl. 65: 142 (1977). —
-PROCESS. process bestående i syrsättning; oxidationsprocess. FKM 1: 57 (1806). Den syrsättningsprocess, som sker i lungorna (”förbränning i lungorna”) eller t. ex. fosforns öfvergång utan eldfenomen till en syreförening (”långsam förbränning”). 2NF 9: 388 (1908). —
-PRODUKT. Preisser har .. utgått från den idéen, att de egentliga växtfärgerna äro en syrsättningsprodukt af något i dessa växter befintligt ofärgadt organiskt ämne. Berzelius ÅrsbVetA 1844, s. 385.
Avledn.: SYRESÄTTARE, r. (i fackspr.) om anordning för syrsättning av vatten i fiskodlingsanstalt. Rostfria syresättare för fiskodlingar, som får fisken att växa med rekordfart. GbgP 30 ⁄ 5 1988, s. 17. —
SYRSÄTTLIG, adj.2 (†) som kan förenas med syre, som kan oxidera. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 31 (1795). (I) fördjupningen ingjutes medelst en gjutjernsform en skrufmutter af en hård metall, som ej är syrsättlig, och i sin sammansättning liknar boktryckarestiltyget. TTekn. 1861, s. 57.
Avledn.: syrsättlighet, sbst.2 (sbst.1 se sp. 15743), r. l. f. (†) om egenskapen l. förhållandet att kunna oxideras. Blomstrand OrgKemi 84 (1877). Till följd av sin syrsättlighet förvaras fosfor under vatten. 2NF 8: 954 (1907).
Spoiler title
Spoiler content