publicerad: 2004
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 1) TILL-TRÄDA, -an (†, HSH 31: 180 (1664), ConsAcAboP 5: 25 (1680)), -else (†, Lind 1: 187 (1749), Ekblad 100 (1764)); -are (se avledn.). [fsv. tilträdha] (utom i slutet α numera föga br.) träda l. komma tillstädes (särsk. bildl.: infinna sig l. inträda (särsk. i p. pr. l. p. pf.)); äv. tr. (jfr slutet): träda fram till, bege l. förflytta sig (fram) till (förr äv. speciellare: förena sig med (för att hjälpa l. understödja) (jfr biträda 1, 4)). Ath .. Danmarkis rigis råd skulle så velleliga her Söffuerin norby vilia tiltrædha och vndsettia med veriandes hand. G1R 1: 241 (1524). Uthi begynnelssen af thetta nytz ingångne och tilltredde åhret. RARP 7: 8 (1660). Din Udd blifwer så wäl utan, som innan til (när du (dvs. fäktaren) .. tillträder hans kors eller axel) förd uthi en halff qvarta. Porath Pal. 1: B 2 a (1693). Det kan ha skett på grund av ärftlighet .. uppfostran eller senare tillträdande omständigheter. Ekelöf Prom. 87 (1941). jfr nyss-tillträden. särsk. till II 1 e, mer l. mindre bildl. α) (fullt br.) (formellt) komma i besittning l. åtnjutande av l. överta (ngt); i sht (o. numera nästan bl.) med avs. på dels egendom l. materiell förmån o. d., dels tjänst l. ämbete l. (makt)ställning o. d.: (formellt) komma osv. l. inleda sitt innehav l. utövande av (stundom äv. med obj. betecknande geografiskt maktområde), inträda i; äv. abs.; förr äv. dels närmande sig bet.: få tillträde till (plats l. utrymme för utövande av tjänst osv.), dels i fråga om verksamhet o. d. äv. övergående i bet.: sätta i gång med. Äldste sonen har nu tillträtt gården. Hon tillträdde sitt arv. Hur snart kan du tillträda anställningen? Den nya chefen tillträder platsen på måndag. Den tillträdande var ung och ärelysten. Efter .. (makarnas) dödeligh afflidende, schulle theres erffuingerne tillträde och dela sin emellen. 3SthmTb. 5: 190 (1604). Han wille .. intet begära at the skulle Strijden manlijgen tilträda medh mindre at han sielff .. them medh sitt Exempel redeligen föreginge. Sylvius Curtius 343 (1682). Såssom han i Lundz stifft hafft Veniam Concionandi .. tillstadde iag honom nästledne söndag tilträda Predijkostohlen. VDAkt. 1711, nr 84. Konung Magnus tilträdde år 1334 sin Regering. Schönberg Bref 1: 151 (1777). Vid svärfaderns död tillträdde Wilhelm von Spalden så väl den aflidnes tjenst, som hans betydliga förmögenhet. Carlén Repr. 16 (1839). Efter sin faders död, 1797, tillträdde han det lilla furstendömet Pless. NF 4: 1139 (1881). Johan Adolf Christiansson hade blivit vald (till kyrkoherde) 1860, men tillträdde på grund av nådår först nu. Lewenhaupt MinnV 14 (1936). jfr ny-, nyss-tillträdande o. nyss-tillträdd. särsk. (†) med avs. på äktenskap: inträda i. Schroderus Os. 1: 200 (1635). En Christelig Öfwerhet .. (äger) rätt at .. förklara, när och huru snart nytt äktenskap kan tilträdas. Bælter JesuH 5: 568 (1759). β) [med anslutning till till II 13 a] ansluta sig till l. bifalla (ngt, särsk. avtal l. överenskommelse o. d.); instämma i (uppfattning o. d.); biträda (se d. o. 3). HC11H 7: 12 (1697). Att äfven de förenade rikena .. formligen tillträdt kongressens beslut i hufvudsakliga delar. Oscar II IV. 1: 22 (1865, 1890). Denna uppfattning kan jag icke tillträda. VgFmT II. 6–7: 84 (1907). IllSvOrdb. (1955).
Avledn.: tillträdare, m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. tillf.) till slutet α : tillträdande person; särsk. om tillträdande arrendator. Schroderus Os. III. 2: 144 (1635). Kommandes til rättelse för af- och tilträdare sådant uti alla framdeles skeende husesyner .. at anmärkas. AdP 1800, s. 1037. Tillträdaren (på prästgården) var något bråkig och småaktig. SvD(A) 9 ⁄ 4 1938, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content