SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TORDYVEL tω3rd~y2vel, förr äv. TORNDYVEL, m. l. r.; best. -eln (Linné FörelDjurr. 218 (1751) osv.) ((†) -elen Visb. 1: 73 (1573), Fischerström Mäl. 201 (1785); -len Spegel GW 188 (1685), Kolmodin QvSp. 2: 331 (1750)); pl. -lar.
Ordformer
(torddyfvel 1754. tordyvel (th-, -oo-, -ü-, -ÿ-, -f(f)-, -f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-, -ll) 1538 osv. tordöflar, pl. 1697. toredyfwel 1689. torndufwel 1703. torndyvel (th-, -f(f)-, -ffu-, -fv-, -fw-) 1640–1930. tornedyflar, pl. 1698)
Etymologi
[fsv. tordyvil; jfr fvn. tordýffil, nl. tortwevel, feng. tordwifwel; ssg av ett nord. ord motsv. feng. tord, smuts (se TÖRD), o. VIVEL; formen torn- beror sannol. på anslutning till TORN]
skalbagge tillhörande släktet Geotrupes Latreille (som huvudsakligen lever av spillning); förr äv. bildl., ss. nedsättande personbeteckning; jfr TORDBAGGE. VarRerV 52 (1538). Tordöflar lagda bak uti nackan, taga bort susandet (i öronen). Roberg Beynon 126 (1697). Stöt i Trumpeterna. Bjud opp och dansa. Dansa Edra Papgojor. Blås Edra Torndyflar. Bellman (BellmS) 1: 200 (c. 1771, 1790). Torndyflar. Höst- och vårtid räfvens nödbröd. Om man samlar dem om våren .. så kan man förvara dem i en stenkruka till vintern, för at dermed beströ räfsaxar. Svederus Jagt 367 (1831). Den vanliga spillningsbaggen eller torndyfveln .. svart, ofta skiftande i stålblått, grönt eller guldgrönt .. uppnår en längd af 1 tum. Rebau NatH 1: 592 (1879). Ser man en torndyfvel ligga på rygg och hjelper honom på fötter, får man sju synder förlåtna. SvFmT 10: 180 (1898). Tordyveln flyger i skymningen. Gripe Tordyv. (1978; titel).
Ssg: A: TORDYVEL-SLÄKTE(T). (tordyvel- 1837 osv. tordyvels- 1900–1958) i sg. best., om släktet Geotrupes Latreille. Dahlbom Insekt. 5 (1837).
B: TORDYVELS-SLÄKTE, se A.
Spoiler title
Spoiler content