publicerad: 2006
TOUCHE l. TOUCH tωʃ4 l. tuʃ4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal; äv. (i sht i ssg) tat4ʃ l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (Vogler Clavérsch. 22 (1798) osv.), äv. -ar (Nilsson HistFärs 64 (1940) osv.).
Ordformer
(touch 1716 osv. touche 1884 osv. tusch (tuch) 1802 osv. tötsch 1914)
1) i fysisk mening: (lätt) beröring; (lätt) stöt l. knuff l. slag; särsk. i fråga om idrott l. spel; äv.: anslag (på instrument) o. d. (se a) l. sätt att anbringa (färg) o. d. (se b). (Hästen fördrog sporren.) Deremot viste han sig mycket spryd och flygtig för minsta tusch af spöt. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 53 (1836). Den lindrigaste ofrivilliga beröring af spelbollen med kön (i biljard), s. k. touche, räknas som stöt. 2NF 3: 380 (1904). Österberg gick över (1.90 m. i höjd). Visserligen med stark tuch mot ribban, men i alla fall fullt regelrätt. IdrBl. 1924, nr 74, s. 7. Piloten .. styr boben under loppet och hamnade i problem i det första åket. – Jag hade en hel del touchar mot kanterna. Expressen 2 ⁄ 12 2000, s. 30. — särsk.
a) mus. anslag (se d. o. 5 a), i sht på klaverinstrument; särsk. dels om sätt på vilket tangent anslås, dels i fråga om (graden av) lättspelthet hos instrument; äv. (numera mindre br.) konkret, dels om tangent, dels om greppbräda l. greppband på stränginstrument. Miklin Marpurg § 19 (1782). Touche .. (dvs.) tangent på clavér o. d; band tvärs öfver gripbrädet på en guitarre o. s. v. Gynther ConvHlex. (1848). De knubbiga små alabasterhänder / på klaviaturen upp och ned ses gå / med känslig touche! Sturzen-Becker 4: 220 (1862). Att större orglar med flera klavér icke hafva pianots lätta touche, utan nästan alltid befunnits tungspelta. KyrkohÅ 1935, s. 115 (1873). SohlmanMusiklex. (1952).
b) konstvet. om (konstnärs) sätt att anbringa färg o. d., handlag; penselföring, penseldrag (l. penn- o. d.); äv. närmande sig l. övergående i dels bet.: stil l. manér (se MANER, sbst.1 4 b), dels bet.: yta; äv. oeg.; jfr 2. Scheutz Ritk. 227 (1832). (Konstnärens) lätta touche och mjällande dagrar voro liksom enkom till för den engelska ladyns atlaslena hy. Estlander KonstH 38 (1867). De skönt tecknade stammarna .. äro färgade i en ljusgrå .. silfverton, på hvilken brungröna mossor .. satt sina kraftiga toucher. Strindberg TrOtr. 4: 143 (1897). Vad tiden snart slätar ut även den käckaste touche – Regnaults dukar förefalla numera snarast slickade. Pauli Ungd. 81 (1925). Han målar landskap och blommor .. Touchen kan ibland påminna om Torsten Palms, det är fin och stilla intimism med en behagfull blond färgskala. SvD(A) 1930, nr 20, s. 13. Konturen av trädkronan tecknar han med en snabb sicksacklinje eller löser upp den i en båge av kommaliknande radiära toucher. Fatab. 1953, s. 50.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1: (lätt) anstrykning (av ngt); aning, antydan; nyans; särsk. dels i fråga om framställning(skonst), dels i fråga om stil l. utseende o. d.; äv. närmande sig l. övergående i bet.: framtoning, stil l. snits. Ge hemmet en personlig touche. Thorild (SVS) 3: 230 (1792). I Journalen har jag .. läst många sköna stycken af Mästarens hand, hvars touche är så väl igenkännelig. BrinkmArch. 2: 354 (1810). Den familjedoftande krusmynten, med en liten touche af Cardebenedikt för att hålla friskheten vid makt. Strindberg Hafsb. 158 (1890). Det är en viss tusch över även den allra enklaste klänning – en scarf ledigt knuten kring halsen .. eller några konstrikt infällda slåar och ränder. SDS 1929, nr 65, s. 6. Moster Emmas skildringar fick ibland en lätt frivol touche, en ekivåk poäng. Gustaf-Janson SommVind. 208 (1970).
3) [sannol. av t.; jfr äv. motsv. anv. i d.] mus. fanfar ss. hyllning, i sht av orkester. På estraden hade hofkapellet tagit plats och vid .. (jubilarens) inträde mottogs han med en tusch. SD 1896, nr 594 B, s. 1. Det var så väldigt likt en riktig .. tupp att alla klappade händerna, fru Susanna gav en touche på pianot och Matts vred sig av skratt. Siwertz Varuh. 336 (1926). Operans huskapellmästare .. kunde träda in .. (när dirigenten insjuknade) och gjorde det så väl att han fick touche av Hovkapellet. DN 4 ⁄ 6 1999, s. B4.
4) [med anslutning till TOUCHERA 2] (†) i förb. med tort, i fråga om oförrätt l. skada o. d. Den mig och min Käraste tillfogade touche och tort. VDAkt. 1716, nr 169.
Ssgr (till 1): TOUCH-KONTROLL. [jfr eng. touch control] särsk. konkret, om anordning för reglering (av ngt) medelst lätt beröring. Manöverpanel med touchkontroller bekvämt placerad upptill. DN 25 ⁄ 10 1974, s. 4. —
-METOD. metod för inlärning av skrivning l. räkning på tangentbord gm att känna sig fram till tangenterna utan att se på dem; äv. om sådant skrivsätt. Hon behärskar touchmetoden. På (additionsmaskinen) Dalton täcker en hand alla tangenterna och dessa ligga så naturligt till, att touchmetoden kommer av sig självt. Motorför. 1930, nr 3, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content