publicerad: 2007
TRAVLA, v. -ade.
Ordformer
(trafla)
Etymologi
[sv. dial. travla, gå omkring (med möda l. på samma ställe), gå o. vada i snö, trampa ner; sannol. inhemsk bildning besläktad med TRAVA, v.1; jfr äv. Ekbo SupplHellquistOtr. 117 (c. 1990)]
(†) (mödosamt) traska l. gå (omkring); äv. i överförd l. bildl. anv.; jfr TRAVELLERA 3. Arvidi 41 (1651; i rimlista, utan angiven bet.). Med huad ondt iag hafuer min tijdh under studijs wijd scholar och academien igenom traflat. VDAkt. 1657, nr 334; möjl. att uppfatta ss. ssg med prep. igenom. Wi trafle hit och dhit så länge af och an, / at osz all wäg, all stig, alt menskiospår förswan. Hesselius FruentSp. 72 (c. 1710). (Eng.) To dabble in the dirt .. (sv.) trafla i lorten. Serenius L 3 b (1757).
Särsk. förb. (†): TRAVLA OMKRING. traska l. gå omkring. Att låta hundar, får och swin trafla omkring. Greiff Jagt 39 (1821).
Spoiler title
Spoiler content