publicerad: 2007
TRIM trim4, r. (TT 1900, Allm. s. 81, osv.) l. (o. i bet. 3 uteslutande) n. (SAOL (1950) osv.); best. -mmen resp. -mmet.
Ordformer
(förr äv. -mm)
Etymologi
1) motsv. TRIMMA 1: (gm trimning åstadkommet) (fullgott) funktionellt l. verkningsfullt skick; särsk. (motsv. TRIMMA 1 c) om (god) fysisk form; särsk. i sg. obest. i förb. med sådana verb som vara l. hålla sig (l. ngn l. ngt) o. prep. i (o. sådana adj.-attribut som god l. bästa); äv. motsv. TRIMMA 1 a, om förhållandet att l. sätt på vilket segel är trimmat. En ny maskin med motorerna i bästa trim. DN(A) 20 ⁄ 2 1919, s. 9. Hade .. (spelarna) varit i full trim hade resultatet helt visst blivit ett annat. IdrBl. 2 ⁄ 7 1924, s. 11. Det gäller .. att hålla vederbörande personal väl tränad och materielen i god trim. TT 1942, Allm. s. 430. Piloter måste hålla sig i trim. Vi 1992, nr 13, s. 13. De tappade trimmet, det blåste mer, och var framför allt värre sjö än när de tränat. GbgP 8 ⁄ 8 1993, s. 26.
2) sjöt. motsv. TRIMMA 2: sätt på vilket (fartyg) är trimmat, trimning, styrlastighet; särsk. med adj.-attribut angivande trimmens art. Då lasten utgöres af färsk fisk .. kommer trimmen ej att väsentligt ändras under fiskandet. TT 1900, Allm. s. 81. Vid fribordets bestämmande (bör) hänsyn tagas till fartygets trimm. FFS 1920, s. 716. Till följd av stark akterlig trim koncentrerades grundkänningen till akterskeppet. TT 1941, Skeppsb. s. 5.
3) [möjl. med anslutning till kortformen gym om gymnastikanläggning o. d.] hund. motsv. TRIMMA 3, särsk. om (avdelning o. d. som verkar ss.) trimningsinstitut. Marianne Bergius vars imponerande avelshane lämnats till ett trim i Göteborg av en fodervärd. GbgP 31 ⁄ 8 1986, s. 36. Hundshop med trim. SDS 16 ⁄ 10 1988, s. 33.
Spoiler title
Spoiler content