publicerad: 2007
TRIMMA trim3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (numera föga br., 2NF (1919)), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (numera bl. tillf., SDS 18 ⁄ 1 1949, s. 4, SAOL (1973)).
A.
1) bringa (ngt l. ngn) i (mer) funktionellt l. verkningsfullt skick; äv. (tillf.) abs. (se särsk. c). — jfr SPECIAL-TRIMMA o. O-, SPECIAL-, VÄL-TRIMMAD.
a) [jfr motsv. anv. i eng.] sjöt. med avs. på segel: sätta så att bästa möjliga verkan uppnås; äv. med avs. på segelbåt, särsk. i p. pf.: som har segel satt(a) så att osv. Dalin 1: 787 (1852). Man blåste ”Alle man på däck” för att trimma seglen och svänga skeppet runt – en riskabel manöver i den hårda vinden. SvD(A) 1934, nr 115, s. 6. Det kändes att Havsfalken var rätt trimmad. Hon sköt fart genom sjön. Hesslind Sista 83 (1974).
b) med avs. på (företeelse innehållande) mer l. mindre teknisk (se d. o. 2) anordning, särsk. (fortskaffningsmedel l. anläggning o. d. med) maskin l. motor o. d. (l. del därav): justera så att den (l. det) fungerar bättre l. effektivare; förbättra effekten hos; äv. med avs. på dels tillstånd hos sådan anordning, dels sådan anordning i oeg. l. bildl. anv.; äv. mer l. mindre utvidgat, med avs. på (utförande av) verksamhet o. d. (stundom utan bestämd avgränsning från c). De hade noga trimmat prestandan hos apparaten. FinT 1924, s. 125. Rapportsystemet (för valresultat) är numera väl trimmat. SvD(A) 1934, nr 253, s. 3. Hans kropp var en perfekt trimmad maskin som ögonblickligen kunde slå till. Kjellgren Smar. 140 (1939); jfr c. Trimningen skall inte bara omfatta bränslesystemet och det elektriska systemet. Agvald Körtekn. 53 (1957). Det första aggregatet hade trimmats under tre veckor och var färdigt. DN(A) 13 ⁄ 4 1964, s. 9. Några av de komponenter som skiljer denna banracingbil från en standardmodell återfinns också i trimmade rallybilar. AlltBil 248 (1976). särsk. med avs. på moped(motor), i fråga om olaglig effekthöjning hos motorn. DN(A) 15 ⁄ 12 1963, s. 48. I många år har den svårt slitna järnvägen tvingat resenärerna att skaka fram i hastigheter som traktens trimmade mopeder lätt överskridit. DN 17 ⁄ 3 1993, s. D4. Vet du om ditt barn har trimmat sin moped? Expressen 25 ⁄ 9 2005, s. 4.
c) med avs. på (kropp(sdel) o. d. hos) person (l. kollektiv av personer): underkasta (hård l. krävande) övning o. d. så att (den kroppsliga) färdigheten l. förmågan (ytterligare) förbättras; träna upp; äv. med avs. på färdighet l. förmåga o. d.; äv. (mera tillf.) dels utan obj., dels med resultativt objektivt predikativ; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om resultatet av sådan förbättring; jfr b. De breda, seniga finnarna, garvade och trimmade i massor av hårda matcher. IdrBl. 13 ⁄ 2 1924, s. 2. (Nurmi har) med klockan i hand trimmat sin kropp till en fulländad maskin. NDA 19 ⁄ 6 1932, Bil. s. 7; jfr b. Att rusta ett upplagt örlogsfartyg och trimma besättningen, så att fartyget blir stridsdugligt. SvFl. 1939, s. 39. Att det är Kungl. Sundsvalls luftvärnskår som trimmar norrlänningarnas skjutskicklighet. SvD(B) 1943, nr 101, s. 5. Fotbollstränaren Torsten Lindberg, som .. bättre än någon annan måste veta inifrån, hur det var ställt med trimningen före höstens första landskamp. DN(A) 4 ⁄ 8 1964, s. 18. Varför har inte de svenska åkarna legat i OS-backarna och trimmat som bara den? DN 7 ⁄ 2 1994, s. D1. jfr SAM-TRIMMA. särsk. (vard.) i bildl. anv., ungefär liktydigt med: driva med l. ”trissa” (se TRISSA, v. 1 slutet). Du bara trimmar mig. Inte fan kan det vara så bra. Karnstedt Slamf. 210 (1977).
B. [jfr motsv. anv. i eng.] i speciellare anv. av 1.
2) sjöt. med avs. på fartyg: (gm förflyttning av (bar)last) bringa på rätt köl l. (o. numera bl.) ändra l. rätta till styrlastigheten (i bet.: skillnaden i djupgående mellan för o. akter) hos; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om resultatet av sådan ändring, trim (se d. o. 2); äv. dels med avs. på last: förflytta så att fartyget bringas på rätt köl l. (o. numera bl.) styrlastigheten ändras l. rättas till, dels (flygv.) utvidgat, med avs. på flygplan, i fråga om ändamålsenligt balanserad placering av (bar)last o. dyl. l. neutralisering av luftströmmars påverkan på styrytor under färd medelst trimroder o. d.; äv. intr., om fartyg: förete förändrad styrlastighet (äv. i uttr. trimma på aktern, vara styrlastig). Lastbåtarne, där man medels lasten kan åstadkomma den riktiga trimningen. TT 1897, Allm. s. 129. För trimning är fartyget försedt med 8 st. vattenbarlast-tankar. VFl. 1913, s. 46. Besättningen lyckades .. att med hårt arbete trimma lasten, och ”Aggersund” stod åter på rätt köl. SvD(A) 1932, nr 64, s. 14. Ju mindre en färja är desto mer kränger och trimmar den vid ojämn belastning. TT 1941, Allm. s. 64. Ofta kan man hålla kursen och landa genom trimning. TT 1942, Allm. s. 438. Ligger aktern lägre än fören säges båten trimma på aktern. Elfman o. Ginsburg Båtäg. 140 (1960).
3) i fråga om ans l. puts o. d., dels (hund.) med avs. på (strävhårig) hund(s päls): gm klippning l. kamning l. ryckning o. d. avlägsna överflödigt l. oönskat hår hos (l. i), dels (utom med avs. på skägg o. dyl. bl. mera tillf.) med avs. på människa(s hår), dels allmännare, särsk. [möjl utlöst ur TRIMMER] (trädg.) med avs. på växt(bestånd) o. d.: beskära l. klippa; äv. dels (åtm. delvis med anslutning till 4) bildl., med avs. på text o. d., dels i abs. anv. Du skulle behöva trimma ditt skägg, i synnerhet mustaschen. Strävhåriga hundar böra en gång var sjätte vecka underkastas s. k. trimning, vilken består i alla lösa hårstråns avlägsnande med en stålkam, även kallad trimningskam. Henricsson Hund. 93 (1923). Trimma Eder terrier innan kylan kommer. Välgj. arb. Låg taxa. SvD(A) 1933, nr 282, s. 20. Att det fem timmar långa, hopplösa läsdramat ”Hamlet” aldrig får spelas renlärigt, utan måste trimmas för teater och publik. Combüchen Byron 455 (1988). Vid trimningen följer den som trimmar hundens standard. JägUppslB 513 (1989). (Pojkens) mörka, tjocka hår som noggrant trimmats till en korthårig blank päls glittrade av små vattendroppar. Larsson MimersBr. 197 (1996). Buskarna trimmas rejält. DN 5 ⁄ 10 2005, s. B10. — jfr O-TRIMMAD.
4) [sannol. bildl. anv. av 3 l. möjl. av 1 b, c] (ngt vard.) gm rationalisering l. effektivisering o. d. skära ned l. minska (ngt, i sht omkostnader l. omfattning l. tillgångar o. d. hos företag l. organisation l. verksamhet) (till minsta möjliga funktionella storlek), ”banta”; jfr 3. Vi trimmar inte bara kostnaderna, vi får dessutom möjlighet att ge försäkringstagarna en bättre service. SvD 12 ⁄ 5 1986, Näringsliv s. 1. Storföretagen kan tjäna stora pengar på att trimma sina lager. GbgP 1 ⁄ 8 1986, s. 11. Därför vill ÖB och regeringen nå en så trimmad och effektiv organisation som möjligt för att spara pengar. SvD 8 ⁄ 5 1998, s. 4.
5) (numera bl. i skildring av ä. förh.) med avs. på kol o. d.: stuva in. Mönstra som ordinary seaman med skyldighet att även trimma kol i boxarna. Taube Inte 28 (1918). Det kan väl komma på ett ut, om en knackar rost eller trimmar kol. Berg Grieg Skepp. 91 (1925).
Särsk. förb. (till 1 (b)): TRIMMA IN10 4. trimma (ngt (nytt)) så att det (problemfritt) kan tas i bruk; göra (fullt) funktionsduglig. Först måste den nya apparaturen trimmas in. SvD(A) 3 ⁄ 3 1965, s. 7. Med sitt ingenium hade Berzelius fått styrsel på processerna – trimmat in, skulle vi väl säga idag – och de tillverkade produkterna blev av högsta kvalitet. Strandh PyramLas. 177 (1985).
Ssgr: A: TRIM-PLAN. särsk. (skeppsb.) till 2, på l. till (motor)båt: (utrustning vars verksamma del är) plan (se plan, sbst.1 I 4) som (vid planande fart) trimmar båten rätt. SvD(A) 28 ⁄ 6 1966, s. 21. På grund av fyrpunktsupphängningen vill trimplanet automatiskt ställa sig i den vinkel som ger bäst fartegenskaper. NärVarHur 1968, s. 278. —
(2) -RODER. flygv. på flygplan(s vanliga roder): mindre roder särskilt avsett för trimning. SoldUndFlygv. 1944, s. 209. —
-SATS. särsk. till 1 (b): sats (se d. o. 4) med redskap för trimning; jfr trimnings-sats. DN 11 ⁄ 10 1998, s. C3. —
(3) -SAX. (maskin)sax för trimning (av hår l. skägg); jfr trimmare 4, trimmer 2. Den utskjutbara trimsaxen gör det lätt att ansa polisonger och mustasch. DN 7 ⁄ 12 1984, s. 40. —
(2) -TANK. skeppsb. tank (se tank, sbst.1 1 a) som gm att fyllas l. tömmas används för trimmande. 2NF 12: 900 (1909). Ett försök att pumpa vatten från de aktra trimtankarna till de främre för att bringa (u-)båten på rätt köl misslyckades. VFl. 1928, s. 77.
B: (3) TRIMNINGS-INSTITUT. hund. för hundar: institut tillhandahållande trimning; jfr trim 3. Berrie kom till ett trimningsinstitut, det allra modernaste, vars direktris kunde ståta med diplom både från England och Tyskland. Zetterström SannMOrd 19 (1933). —
Avledn.: TRIMMARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. A. person som (yrkesmässigt) utför(t) trimning. SAOL (1950; utan angiven bet.).
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 5, om koltrimmare (jfr trimmer 3). Kjellgren Fyrsken 38 (1931). B.
4) (numera bl. mera tillf.) till 3 (jfr trimmare 2): trimsax. Det ansågs viktigt att trimmaren inte skulle rycka och slita i skägget. RådRön 1989, nr 6–7, s. 21.
Spoiler title
Spoiler content