[liksom t., eng., fr. thrips av nylat. Thrips, namn på insektssläkte, av lat. thrips, trämask, av gr. ϑρίψ, av ovisst ursprung]
om individ l. art av till ordningen Thysanoptera (tidigare kallad Physopoda) hörande insekt, blåsfoting; i pl. äv. om ordningen; äv. koll. NF 16: 223(1891). Flitiga besprutningar och fuktig luft nödvändigt för att hålla bort spinn, trips och bomullslöss. SvTrädgLex. 1: 8(1938). Det (är) troligtvis så att tripsarna givit maskrosen dess namn. DN(A) 17 ⁄ 7 1965, s. 8. Det finns cirka 100 arter av tripsar, Thysanoptera, i Sverige. ICAKurir. 1995, nr 25–26, s. 33. — jfr NEJLIK-, ROSEN-, SÄDES-TRIPS.
Ssgr: TRIPS-LARV. Senare följde jemväl skador af svamp och en Thrips-larv. UtsädT 1901, s. 15.—
-ÅKOMMA~020. (numera bl. tillf.) åkomma förorsakad av trips. LAHT 1887, s. 201.
