TROJKA troj3ka2, r. l. f.; best. -n; pl. -or.
Etymologi
[liksom d. trojka, nor., t., eng. troika av ry. trojka, till troje, tre (i koll. anv.), tre tillsammans, av fry. troje, n., motsv. fkyrkslav. troje, n.; motsv. sanskr. trayam, tretal; koll. bildning till TRE, räkn.]
1) (om i sht ä. ryska förh.) trespann med hästarna förspända bredvid varandra; äv. om trespänt åkdon (ss. släde l. vagn). Nyberg Herr. 252 (i handl. fr. 1859). Trojka är den ryska benämningen på (ryskt) trespann l. trespänt åkdon. Bergroth FinlSv. 311 (1917). Tre stora slädar, förspända med en Orlofftravare i mitten och galopperande hästar på sidorna, s. k. trojkor, förde oss ut på Nevans is. Bonde BerJan 95 (1943).
2) [i oeg. l. bildl. anv. av 1] om grupp bestående av tre personer vilka tillsammans innehar makten i l. leder ett land l. en organisation o. d.; äv. i allmännare anv., om grupp av tre (länder o. d.). (Ryssarna accepterar) den burmanske diplomaten. De skulle med andra ord .. släppa sitt krav på en ”trojka” i FN-ledningen. SvD(A) 3 ⁄ 9 1962, s. 9. Det är .. ett uttryck för att trojkan från 1962 splittrats då Sverige, Schweiz och Österrike agerade utifrån något av en gemensam neutralitetsfilosofi. SvD 9 ⁄ 11 1970, s. 24.
