[av eng. tub, balja, bytta av trä, av meng. tubbe, motsv. mlt. tobbe, tubbe, nl. tobbe; av ovisst ursprung]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) om (cylinderformat) förvaringskärl av trä (ofta med flat botten) i sht använt för transport av te l. socker. Det hwitaste och klaraste Kandi-såcker köptes nu ifrån Chin Kju uti Tubbar. Osbeck Resa 157(1751, 1757). Porcellain. Uti 265 kistor, 20 mindre dito, 28 tubbar och 1406 buntar. GbgMag. 1762, s. 285. Exakt hur dessa tubbar och kanistrar (med te) såg ut är svårt att få grepp om. Kulturen 1987, s. 78.
SAOB
