[efter t. unterlegen, p. pf. av unterliegen, ligga under, ssg av unter (se UNDER) o. liegen (se LIGGA), efter mönster av LEDSEN, adj., m. fl.]
som (i ngt avseende) är sämre l. svagare l. ringare o. d. (än viss motståndare l. visst jämförelseobjekt o. d.); särsk. i uttr. vara ngn l. ngt underlägsen, vara sämre osv. l. ha ett sämre utgångsläge än ngn resp. ngt; förr äv.: som dukar under l. (låter sig) besegras o. d. Siälo-Ångest .. Vthi hwilken dhe Helige icke hafwa succumberat, eller warit vnderlägsze, vthan strax vprättat sigh, igenom en trogen Böön och Åkallan. Hasselqvist Thauvonius E 1 b(1684). Den flitige och sedige får flytta öfver den underlägsne. BerRevElLärov. 1844, s. 49. Underlägsen styrka anses slagen, om den samma under loppet af 15 minuter varit utsatt för öfverlägsen styrkas eld. KrigVAH 1887, s. 200. Hon såg dem och kunde icke finna att hon var dem underlägsen. Hon var formad som de. Krusenstjerna Pahlen 1: 233(1930).
Avledn.: UNDERLÄGSENHET, r. l. f. förhållandet l. egenskapen att vara underlägsen. Ödmann MPark 27(1800). Afunden tillkännager för hela verlden sin underlägsenhet och oförmåga, ty den verkliga förtjensten afundas ej. 2SAH 30: 204(1857). Kriget med Ryssland började i maj 1812. Alexander skulle nu enligt Napoleons mening bringas tillbaka till den underlägsenhet, vari han befann sig efter Tilsit. Almquist VärldH 7: 376(1928).
-känsla. Janson Par. 186(1900). Det var från den dubbla språngbrädan av en ofrånkomlig underlägsenhetskänsla och ett starkt medvetande om egen begåvning som hon kastade sig ut i världen. Isaksson Wägner 1: 14(1977).
